Själen får inte glömmas

Handlar EU om något annat än krisekonomi längre? Vad har EU med min församling och mig som församlingsmedlem att göra? Frågorna inför EU-valet går till Lena Kumlin som jobbar heltid med EU-frågor i kyrkan. 27.3.2014 kl. 09:41

Vad har Europeiska unionen (EU) med finska kyrkan att göra?
– EU-gemenskapen bygger i grunden på vissa gemensamma värderingar så som rättvisa, jämlikhet, solidaritet, demokrati med mera. Till kyrkans samhälleliga ansvar hör att följa med beslutsfattandet och se till att EU lever upp till de här gemensamma värderingarna. Det gör vi genom påverkansarbete på många olika nivåer. Dels försöker vi konkret påverka lagstiftningen både på nationell och EU-nivå, dels för vi fram ett kristet perspektiv på ett mer generellt plan som gällande klimatpolitik, socialpolitik och migrationsfrågor. Till exempel arrangerade vi nyligen ett diskussionsforum kring den europeiska värdegrunden för finländare som arbetar i Bryssel inom olika områden. Det är tyvärr möjligt att jobba väldigt länge på EU-nivå, var och en inom sin lilla nisch, utan att diskutera de stora värdefrågorna som ligger till grund för hela unionen.

Handlar EU bara om pengar i dag?
– Det gemensamma arbetet för en bättre tillvaro för alla européer kräver givetvis resurser. Men EU:s egentliga syfte är mycket mer än att skapa ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. I grunden är EU ett fredssamarbete och unionens uppgift är att främja de gemensamma europeiska värderingarna som hela unionen bygger på. Det är frågan om den andliga grundstrukturen för vår kulturella sfär, om ”Europas själ” som Jacques Delors, fransk politiker och Europeiska kommissionens tidigare ordförande, kallade den. Kanske är det särskilt viktigt att vårda själen just nu när attityderna i samhället verkar hårdna.

Hur gör vi det då, vårdar EU-själen?
– Vi borde kanske fråga oss vad europeisk solidaritet verkligen betyder? Hur behandlar och bemöter vi de allra mest utsatta medborgarna? Hur kan vi bekämpa fattigdom och social utestängning? Vår ärkebiskop Kari Mäkinen förde till exempel nyligen fram de papperslösa i ett tal på Kyrkans EU-delegations vårmöte. Det finns många européer som saknar rösträtt. Sedan kan man också tänka på alla de goda saker som vi fått genom EU, fri rörlighet till exempel, som många unga och studerande drar stor nytta av. Men det tar vi redan nästan för givet. Vad vi egentligen skulle behöva är en starkare europeisk berättelse, en tradition för dagens unga generation. Men grundidén med EU är ju att arbeta tillsammans, att samla våra krafter, i stället för att var och en pysslar för sig själv.

Vilka frågor ligger på ditt arbetsbord just nu?
– Vårens val är förstås väldigt aktuellt just nu. Senare under våren kommer Kyrkostyrelsen att publicera en ny EU-bidragsguide för den kyrkliga verksamhetssektorn. Det finns en hel del möjligheter att söka EU-bidrag för både verksamhet och fortbildning i församlingarna. Idén är att föra EU:s målsättningar vidare men genom gräsrotsverksamhet som själva unionsapparaten har lite svårt att producera. Integration, bekämpning av fattigdom, fortbildning – det är frågan om verksamhet som egentligen passar väldigt bra inom just församlingar. Vår avsikt är att försöka inspirera och entusiasmera exempelvis församlingar att ta till sig de möjligheter EU:s nya programperiod för med sig.

Hur viktigt är vårens EU-val för unionens framtid?
– I senaste valet låg röstningsprocenten i Finland under den totala procenten för hela EU. Men om vi inte röstar så är det ju som att lyfta händerna i luften och ge upp. Jag vet att EU kan kännas avlägset och att man lätt tappar bort sig i alla ekonomiska frågor men i själva verket fattas många av besluten väldigt nära oss, det är högsta grad vi här hemma som bestämmer i mångt och mycket fast det kanske ser ut som EU-beslut ”från ovan”. Det här valet är dessutom extra viktigt eftersom de parlamentariker vi nu väljer in har större maktbefogenheter än de som nu avgår.


EU-VALET 25 MAJ: ETT ANNORLUNDA VAL
• Valet 2014 är det första EU-valet sedan Lissabonfördraget trätt i kraft. Parlamentet har i och med Lissabonfördraget fått flera nya uppgifter och därmed också större beslutsmakt än någonsin tidigare.


• Kyrkan kommer att publicera egna valteser i början av april. Det ordnas också en egen kandidatutfrågning i Helsingfors domkyrkas krypta den 28 april.

Nina Österholm



JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59