Heikki Tupakka tycker urnorna är lika naturliga som ett testamente. Det hjälper den som ska ta hand om de praktiska arrangemangen när han själv en dag går bort.
Heikki Tupakka tycker urnorna är lika naturliga som ett testamente. Det hjälper den som ska ta hand om de praktiska arrangemangen när han själv en dag går bort.

Populärt att slöjda egen urna

begravning urna kurs malm. Ett testamente i trä. 26.3.2014 kl. 10:43

När Malms församling i Helsingfors startade sin första urnekurs, en kurs där man slöjdar sin egen urna, fick de 30 anmälningar. Sex personer rymdes med.
– Urnekursen är ett sätt att vänligt räcka fram handen mot sin egen dödlighet. Det är en väldigt nyttig process både för en själv och för ens anhöriga, säger kaplan Jukka Holopainen,en av de två präster som följer med kursdeltagarna genom processen.
Till sin hjälp har kursdeltagarna också två frivilliga hantverkare som visar hur maskiner och verktyg fungerar.
– Vanligen drar killarna församlingens slöjdkvällar för pappor och barn. Det är bra att få göra saker med händerna, särskilt för männen har jag märkt. När vi arbetar kan vi också diskutera de stora frågorna och den här kursen gör det ännu lättare att tala om döden, säger Holopainen.

Pirkko Närhi gör en urna som också kan användas som fågelholk när askan strötts ut.
– Min pappa tillverkade också holkar minns jag och jag har funderat så mycket på honom här under kursen.
Närhi, som bott både i Pakistan och England, har också tänkt på var hon vill bli begraven, om hon ska vila med mammas eller pappas släkter.
– Det handlar också om var du vill att dina barn och vänner ska minnas dig. Hur viktigt är det att det finns en gravplats att besöka? påpekar Holopainen som sitter med runt kaffebordet intill verkstaden.
Han säger att det är vanligt att människan på äldre dar börjar fundera över släktskap och rötter, över var man egentligen hör hemma här på jorden.
– Som ung ser man bara framtiden och siktar ut mot världen. Senare sammanstrålar man med de egna leden och förstår att man också kommer någonstansifrån.

Läs hela reportaget om urnekursen i Kyrkpressen nr 13/2014.

Alla material som urnan tillverkas av måste förmultna. Därför används inte spik eller skruv utan i första han limm.
Alla material som urnan tillverkas av måste förmultna. Därför används inte spik eller skruv utan i första han limm.
Kaffepausen är en viktig del av kurskvällen. Då diskuteras ofta stora frågor men i en lättsam ton tillsammans med någon av de präster som följer med kursen.
Kaffepausen är en viktig del av kurskvällen. Då diskuteras ofta stora frågor men i en lättsam ton tillsammans med någon av de präster som följer med kursen.
Också repet som används när urnan sänks ner i graven måste vara tillverkat av material som förmultnar.
Också repet som används när urnan sänks ner i graven måste vara tillverkat av material som förmultnar.
Pirkko Närhi gör en urna som också kan användas som fågelholk för knipor när askan strötts ut. – Nötskrikan (på finska närhi) får alltså en knipholk, skrattar Närhi.
Pirkko Närhi gör en urna som också kan användas som fågelholk för knipor när askan strötts ut. – Nötskrikan (på finska närhi) får alltså en knipholk, skrattar Närhi.
Nina Österholm
Foto: Nina Österholm



Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13