Nu är det bara 43 dagar kvar. 212 ligger bakom. För beväringspastor Samuel Erikson från Vasa hägrar redan hemförlovningen. Tiden i det militära har förlöpt väl.
– Jag gissar att jag trivts bättre än medeltalet, förklarar Erikson där vi sitter i den gamla brigadbyggnaden som byggdes på ryskt initiativ i början av 1900-talet.
På Nylands brigad i Dragsvik finns förutom läkare en militärpastor, beväringspastor och socialkurator till för beväringarnas välmående. Beväringspastor Eriksons uppgift är främst att förbereda och leda Kristliga beväringsgruppens (KBG) samlingar.
– Vi träffas två gånger i veckan. Men det har bildats en gemenskap som sträcker sig också utanför mötena: på brigadområdet, i matsalen. Vi är en enhet. Gemenskapen blir något som också bygger upp tron, säger Erikson som planerar samlingarna kring Guds ord, lovsång, bön och samvaro.
Ibland är han med och håller veckoandakter för enheterna.
– Jag tycker att mottagandet bland beväringarna varit överraskande positivt. Folk verkar inte ha något emot att gå på en andakt. Jag tror att många upplever det som en liten andningspaus. Det kan vara skönt att komma bort från det militära. Det heter ju att ingen onödig militär exercis bör utövas under de här tillfällena.
Livet på brigaden är en väldigt stor omställning för de flesta beväringar, och var det också för Erikson.
– Jag upplever ändå att jag var väl förberedd. Det vi lär oss här fyller sin funktion. Inte kommer vi hit främst för att utvecklas som människor, syftet är nog att tjäna landet. Men jag tror att alla lär sig något om sig själva och andra under militärtiden.
Läs hela intervjun i Kyrkpressen 7/2014.