Inte orolig för kristendomens framtid

För ungefär tio år sedan blev Antti Nylén katolik efter att han under yngre år varit något han kallar pseudoateist. –Jag tycker att katolska kyrkan representerar det mest neutrala och urpsrungliga i kristen tro. Luthersk kristendom ser jag som en arrogant kristen sekt.

19.12.2013 kl. 12:36
När Antti Nylén var yngre trodde han att han kanske skulle bli poet.
– Det är ganska märkligt att många författare börjar med poesi. Det verkar vara en underförstådd idé att poesi är den främsta formen av litteratur. Själv märkte jag att sakprosa var det jag hade lättast för. Att skriva en roman med fiktiva karaktärer känns övermäktigt.

Antti Nylén är en prisbelönt essäist och översättare av klassisk fransk och engelsk litteratur till finska. I år utkom hans bok Tunnustuskirja (Bekännelsebok) på Kirjapaja. I den skriver han om sin katolska tro och diskuterar kristendomen.

Just nu upplever han en viss trötthet i sitt skrivande.
– Det känns som om jag har sagt allt jag vill säga. En orsak är att jag inte hunnit läsa tillräckligt mycket. För att kunna skriva måste man läsa. Hösten har varit arbetsdryg. Jag är kolumnist i tre tidningar och har deadlines som hela tiden pressar mig. Varje gång ska man försöka säga något nytt och vettigt. Jag har börjat drömma om att prova på nya litterära genrer.

Nylén märkte under gymnasietiden att de franska författarna från 1800-talet hade mycket att säga som passade in på vår moderna tid. Också när det gällde trosfrågor. Tiden efter den franska revolutionen var kaotisk. Under en och samma generation förvandlades ett kejsardöme till kungadöme och sedan till republik.
– De romantiska och senromantiska författarna var pessimistiska tänkare som förstod sin samtid bättre än vad den tidens framgångsivrare gjorde. De mer pessimistiskt inriktade tänkarna insåg att samhälleliga framsteg ledde till nya och mer subtila existentiella utmaningar för människan. Samtidigt som man byggde det kommande paradiset byggde man också nya helveten för människan.

Läs hela artikeln i KP 51-52
Tomas von Martens



GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00

forskning. När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli. 22.6.2021 kl. 09:00

PRÄSTVIGNING. Vem är du? Varför ville du bli präst? Har du en hemlig talang? 21.6.2021 kl. 09:53

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00