Inte orolig för kristendomens framtid

För ungefär tio år sedan blev Antti Nylén katolik efter att han under yngre år varit något han kallar pseudoateist. –Jag tycker att katolska kyrkan representerar det mest neutrala och urpsrungliga i kristen tro. Luthersk kristendom ser jag som en arrogant kristen sekt.

19.12.2013 kl. 12:36
När Antti Nylén var yngre trodde han att han kanske skulle bli poet.
– Det är ganska märkligt att många författare börjar med poesi. Det verkar vara en underförstådd idé att poesi är den främsta formen av litteratur. Själv märkte jag att sakprosa var det jag hade lättast för. Att skriva en roman med fiktiva karaktärer känns övermäktigt.

Antti Nylén är en prisbelönt essäist och översättare av klassisk fransk och engelsk litteratur till finska. I år utkom hans bok Tunnustuskirja (Bekännelsebok) på Kirjapaja. I den skriver han om sin katolska tro och diskuterar kristendomen.

Just nu upplever han en viss trötthet i sitt skrivande.
– Det känns som om jag har sagt allt jag vill säga. En orsak är att jag inte hunnit läsa tillräckligt mycket. För att kunna skriva måste man läsa. Hösten har varit arbetsdryg. Jag är kolumnist i tre tidningar och har deadlines som hela tiden pressar mig. Varje gång ska man försöka säga något nytt och vettigt. Jag har börjat drömma om att prova på nya litterära genrer.

Nylén märkte under gymnasietiden att de franska författarna från 1800-talet hade mycket att säga som passade in på vår moderna tid. Också när det gällde trosfrågor. Tiden efter den franska revolutionen var kaotisk. Under en och samma generation förvandlades ett kejsardöme till kungadöme och sedan till republik.
– De romantiska och senromantiska författarna var pessimistiska tänkare som förstod sin samtid bättre än vad den tidens framgångsivrare gjorde. De mer pessimistiskt inriktade tänkarna insåg att samhälleliga framsteg ledde till nya och mer subtila existentiella utmaningar för människan. Samtidigt som man byggde det kommande paradiset byggde man också nya helveten för människan.

Läs hela artikeln i KP 51-52
Tomas von Martens



Den nya prästdräkten för kvinnor börjar användas i maj. En landsomfattande turné ger möjlighet att bekanta sig med och prova dräkten. 12.4.2012 kl. 11:39

Peter Halldorf har tvingats ge återbud och ersätts av vissångaren Tomas Boström på helgen Nära det Heliga i Vasa. 11.4.2012 kl. 15:05

I takt med att församlingarnas ekonomiska situation blir sämre försämras också Finska Missionssällskapets ekonomiska läge. 11.4.2012 kl. 09:16

Många finländare förband sig till att leva mer miljövänligt under fastan. 10.4.2012 kl. 10:40

Påsk. Glädjen är som en stadig luftström. Glädje är att välja att tro. 8.4.2012 kl. 08:00

Påsk. När man är mitt i tomheten känns det som om det gråa kommer att vara grått för evigt. 7.4.2012 kl. 12:00

Påsk. Karnevalstämningen har avtagit och det är mörkt trots att det bara är eftermiddag. Förhänget i templet rämnar. 6.4.2012 kl. 15:00

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande. 6.4.2012 kl. 10:00

Påsk. Gripandet av Ledaren igår natt föregicks av en rad dramatiska händelser. 6.4.2012 kl. 06:00

Påsk. Och tuppen gal tre gånger. Sekunden efter bränner skammen till. 6.4.2012 kl. 03:00

Judas är den nattsvarta boven, svikaren som säljer sin mästare för pengar. 5.4.2012 kl. 23:00

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00

biskop. Biskop Björn Vikströms påskhälsning till Borgå stift. 5.4.2012 kl. 12:00

Påsk. Passioner, konserter, gudstjänster. Här är ett litet axplock av påskens händelser. 4.4.2012 kl. 16:00

Biskop Björn Vikström summerar de lutherska biskoparnas resa till Israel. 4.4.2012 kl. 14:36

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01