– Hos en av mina favoritteologer, James McClendon, stötte jag första gången på uppfattningen att teologi alltid är en kamp. Min första reaktion var ett å nej, jag orkar inte med någon kamp, det får inte vara det.
Orden är Josef Forslings (f.1978) som för ett par veckor sedan disputerade för doktorsgraden i gammaltestamentli exegetik vid Åbo Akademi.
– Om man från början har inställningen att teologi är något som kommer att kräva mycket kamp, då blir det lättare att ta sig an ämnet, säger Forsling.
Hans avhandling handlar om fjärde Mosebokens läsbarhet.
– Eftersom jag är uppvuxen i pingströrelsen var jag intresserad av helande och valde att se närmare på berättelser om helanden i Gamla testamentet. En av de berättelserna fanns just i fjärde Moseboken.
– Jag blev nyfiken på att försöka förstå vilken typ av litteratur det handlade om.
I fjärde Mosebok möts läsaren av folkräkningslistor, kultiska regler, sånger, berättelser av olika slag, med mera.
– Någon har kallat fjärde Mosebok för ”prästskriftens soprum”, det vill säga här samlade författarna till de fem Moseböckerna det material som inte fick plats någon annanstans. Det gör boken till en utmaning att läsa för både lekmän och akademiker. En mängd olika tolkningar har framförts för att förstå verket som helhet, säger Forsling.
Är berättelserna historiskt sanna?
– Det handlar om en antik historieskrivning som givetvis inte kan jämföras med modern historieskrivning. Här finns väldigt mustiga berättelser som exempelvis en talande åsna. Man ska nog vara försiktig med att säga att det som står i Gamla testamentet är historiskt sant i vår bemärkelse. Men det gäller inte bara GT utan också andra antika historieskrivare som Herodotos och Thukydides.
Har bibelsynen blivit mera historiekritisk också inom frikyrkorna?
– Det har nog skett en stor förändring genom åren. Men säger man att Bibeln inte är historisk får man nog mothugg ännu i dag. Frikyrkornas pastorsutbildningar är i dag mycket mera i linje med universiteten, även om det finns skillnader.
Josef Forsling har undervisat frikyrkliga teologistuderanden och möter ibland åsikten att man måste hålla fast vid att Bibeln är helt felfri.
– Det visar sig att många som har den åsikten ändå inte läser sin Bibel. Då är det en intressant men rolig utmaning att få föra in studenterna i den process som det innebär att lära känna Bibeln på riktigt.
Forsling betonar att en sådan process snarast har fördjupat hans personliga trosliv.
– Jag deltar ju själv i Evangeliska Frikyrkans samlingar, dit jag hör och där vi på möten ber om helande och under.
Läs hela artikeln i Kyrkpressen.
Bibeln kräver kamp
När teologi är som bäst är det ett samtal där våra uppfattningar bryts mot andras uppfattningar. Jag blir utmanad av åsikter som inte stämmer överens med mina egna, säger Josef Forsling. 28.11.2013 kl. 09:00
Tomas von Martens