Grankullabon Martina Harms-Aalto är utbildad litteraturvetare, har verkat som nyhetsjournalist och var länge kommunpolitiker. Under hennes tid som ordförande för Finlands svenska Marthaförbund kring millennieskiftet fick martharörelsen sin moderna profil. I dag jobbar hon med att utveckla tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet.
Vilket bibelställe har betytt mycket för dig?
– Det är svårt att välja ett som skulle stå över alla andra som varit betydelsefulla. Men ett som jag alltid återvänder till är Romarbrevets kapitel 12, verserna 15 till 18.
Varför är just det stället viktigt?
– För att det innehåller många viktiga rättesnören och uppmaningar som det är bra att ständigt påminna sig om. Jag har alltid varit en människa som gillar citat med uppmaningar. På jobbet har jag en anslagstavla där jag byter ut ordspråk och ordlekar med jämna mellanrum.
Hur tidigt blev du bekant med Bibeln?
– I skriftskoleåldern när jag blev församlingsaktiv. Vi fick ”Levande Bibeln” av församlingen och den passade en ung människas språkbruk bättre än familjebibelns. Mitt bibelstudium var kanske mindre aktivt än engagemanget för kristet drama och vilda men goda diskussioner om livets mening och Guds existens. Men jag fick upp ögonen för skriften – med alla de frågor som också följde av att försöka förstå innehållet i den.
Har bibelläsningen hjälpt dig?
– Nu är jag inte helt säker på vad man menar med ”hjälpa” – men det har hänt att jag gått tillbaka till källorna när jag planerat tal eller funderat över hur jag bäst ska uttrycka mig i en given situation. Sen ska man inte försmå den kulturhistoria som bibelläsningen också är en nyckel till. Konkret hjälp får jag av att meditera, inte varje dag men väldigt ofta, över psalmraden ”som din dag så skall din kraft ock vara”. Det är ett löfte som jag försöker luta mig emot.
Finns det till exempel något bibelställe du har svårt för?
– Många. Allt som handlar om gruvlig hämnd, etnisk eller annan diskminering, de som rättfärdiggör oförsonlighet med de konstigaste motiv, dem har jag svårt att förstå. Och så finns det en hel massa ordspråk i Ordspråksboken som jag tycker är föga uppbyggliga. Allra svårast har jag i alla fall för när Bibeln används som tillhygge av kristna mot varandra eller andra. Inget är så sorgligt som den rättfärdighet som man tilldelar sig själv.
Finns det något livsskede då Bibeln varit extra viktig för dig?
– I livets många olika vägskäl behöver man råd och vägledning. Jag brukar faktiskt slå upp på måfå och nästan alltid har jag hittat – sällan färdiga svar – men ofta en riktning eller ett frö till en tanke som när det väl grott blivit något slags svar och ledning. Högtider och sorg brukar också föra mig till bokhyllan. Sen gäller det bara att välja om det ska vara Bibel 2000 eller den äldre översättningen. Länge valde jag av principiella skäl alltid Bibel 2000 men nu kan jag ibland ta den äldre för att vara säker på att få det mer poetiska språket och de versioner jag minns och känner igen. Det är nog helt klart en åldersfråga, säger Harms-Aalto glatt med femtioårsdagen i juni i gott minne.
Läs hela artikeln i papperstidningen.
Slå upp den på måfå
Martina-Harms Aalto gillar att återkomma till kära bibelställen men också plocka upp nya helt på måfå.
25.8.2013 kl. 12:00
25.8.2013 kl. 12:00
Rolf af Hällström