Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner.
– Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius
Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner. – Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Elever är inte experter

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler.
24.8.2013 kl. 12:00
Brändöskolans rektor Lauri Haila marknadsför sin ”civila olydnad” med påståendet att ”om representanter för de olika religionerna på en del timmar kan föra en dialog i etiska frågor till den del som innehållet är det samma, så finns det inte annat än vinnare”.

– I högstadiet kan man inte göra så här, säger Sabine Mulari, högstadie- och gymnasielärare på Kimitoön och svensk representant i styrelsen för det finska religionslärarförbundet.

Hon säger att fast man som i Brändöskolan har 40 olika nationaliteter representerade kan man inte utnyttja högstadieelever för en religionsdialog. Ansvaret att vara ”expert” på sin religion är för stort. Eleverna är dessutom för unga för att klara av en så här kvalificerad diskussion, säger hon.

– De känner inte tillräckligt bra sitt eget kulturarv för att kunna diskutera. Många vuxna klarar inte heller av det.

Mulari tycker att media ofta ger en falsk bild av verkligheten genom att framställa alla muslimer som mycket religiösa.

– Det finns sekulära muslimer liksom det finns sekulära katoliker och ortodoxa.

Gemensamma lektioner skulle ge minoritetsreligionerna ännu färre timmar för deras eget material som ändå måste läras ut.

Rektor på laglös mark

Suaad Onniselkä är matematiklärare i Helsingfors med kompetens att undervisa i islam. Hon säger att Finland har förbundit sig vid FN:s deklaration om barnens rättigheter. Deklarationen ger barn rätt att bli undervisade i sin egen tradition när det gäller etiska och religiösa frågor.

– Religionerna har i stort ganska likadana etiska principer, säger hon. Men undervisningen i egen religion är till för elevens rätt att lära sig den egna traditionens synsätt.

Onniselkä säger liksom Mulari att det är orimligt att tvinga högstadieelever att representera sin religion. Långt ifrån alla känner sitt kulturarv och för unga muslimer är skolans religionsundervisning ofta den enda platsen att diskutera vad det innebär att vara muslim i Finland.

– Har man många invandrarelever i skolan blir religionsklasserna normalstora klasser, säger hon  med erfarenhet från sin egen skola i Ärvings i östra Helsingfors
Läroplanerna binder den enskilda lärarens arbete. Livsåskådning och religion har helt olika läroplaner, det är som att lära ut geografi och biologi gemensamt, säger Onniselkä.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



Medlemmar ur rollspelsföreningen Eloria deltog i en konsert i jakobstad i mars 2010. FOTO: Johan Sandberg

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00
Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45
Maria från Magdala möter Jesus (Tizian)

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00
Nedtagandet av korset (Mästaren till St Bartolomeus altartavla)

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00
Flykten till Egypten (Gerard David)

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00
Korsfästelsen (Peter Paul Rubens)

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00
Jesus bär korset (Mathias Grünewald)

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00
Jesus inför Pilatus (Derick Baegert)

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00
Petrus förnekelse (Okänd italienare)

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00
Jesus blir förrådd. (Giotto di Bondone)

I Getsemane trädgård. 28.3.2013 kl. 21:00
Jesus inför Kajafas (Gerrit van Honthorst)

I översteprästens palats. 28.3.2013 kl. 18:00
Martin Bahne spelar Jesus i årets Via Crucis i Helsingfors. FOTO: Frank Leiman

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare. 25.3.2013 kl. 11:02

Matteus församling är bland de första i norden att använda sig av en skriba-app för telefoner. 25.3.2013 kl. 10:08

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00
FOTO: Malin Aho

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande. 23.3.2013 kl. 12:00

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05