Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner.
– Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius
Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner. – Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Elever är inte experter

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler.
24.8.2013 kl. 12:00
Brändöskolans rektor Lauri Haila marknadsför sin ”civila olydnad” med påståendet att ”om representanter för de olika religionerna på en del timmar kan föra en dialog i etiska frågor till den del som innehållet är det samma, så finns det inte annat än vinnare”.

– I högstadiet kan man inte göra så här, säger Sabine Mulari, högstadie- och gymnasielärare på Kimitoön och svensk representant i styrelsen för det finska religionslärarförbundet.

Hon säger att fast man som i Brändöskolan har 40 olika nationaliteter representerade kan man inte utnyttja högstadieelever för en religionsdialog. Ansvaret att vara ”expert” på sin religion är för stort. Eleverna är dessutom för unga för att klara av en så här kvalificerad diskussion, säger hon.

– De känner inte tillräckligt bra sitt eget kulturarv för att kunna diskutera. Många vuxna klarar inte heller av det.

Mulari tycker att media ofta ger en falsk bild av verkligheten genom att framställa alla muslimer som mycket religiösa.

– Det finns sekulära muslimer liksom det finns sekulära katoliker och ortodoxa.

Gemensamma lektioner skulle ge minoritetsreligionerna ännu färre timmar för deras eget material som ändå måste läras ut.

Rektor på laglös mark

Suaad Onniselkä är matematiklärare i Helsingfors med kompetens att undervisa i islam. Hon säger att Finland har förbundit sig vid FN:s deklaration om barnens rättigheter. Deklarationen ger barn rätt att bli undervisade i sin egen tradition när det gäller etiska och religiösa frågor.

– Religionerna har i stort ganska likadana etiska principer, säger hon. Men undervisningen i egen religion är till för elevens rätt att lära sig den egna traditionens synsätt.

Onniselkä säger liksom Mulari att det är orimligt att tvinga högstadieelever att representera sin religion. Långt ifrån alla känner sitt kulturarv och för unga muslimer är skolans religionsundervisning ofta den enda platsen att diskutera vad det innebär att vara muslim i Finland.

– Har man många invandrarelever i skolan blir religionsklasserna normalstora klasser, säger hon  med erfarenhet från sin egen skola i Ärvings i östra Helsingfors
Läroplanerna binder den enskilda lärarens arbete. Livsåskådning och religion har helt olika läroplaner, det är som att lära ut geografi och biologi gemensamt, säger Onniselkä.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



Janne Heikkilä, Ann-Mari Audas-Willman och Björn Vikström.

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12
Barnen i familjen sänder ett vädjande budskap till våra myndigheter.

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15
Peter Blumenthal har sökt kyrkoherdetjänsten i Saltvik.

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45
Över 300 personer har undertecknat uppropet.

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07
Biskop Björn Vikström hoppas få en tjänst vid Åbo Akademi.

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27
Hilkka Olkinuora menar att den enkla, avskalade retreaten utvidgar vår bild av 
gemenskapen.

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37
Tapio Luoma, vår nästa ärkebiskop.
 

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29
Många poströstade redan i den första omgången. Så här såg det ut då på domkapitlet i Borgå.

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19
Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03