Johan Sandberg besökte bibelfabriken i St. Michel. FOTO: Johan Sandberg
Johan Sandberg besökte bibelfabriken i St. Michel. FOTO: Johan Sandberg

Här trycks över fem miljoner biblar per år

Fem och en halv miljoner biblar och annan litteratur med kristen koppling kommer varje år ut ur tryckpressarna i St Michel Print. Tryckeriet är det enda i Norden som kan trycka och binda böcker på tunnpapper.
21.7.2013 kl. 12:00
Men det är inte bara evangelium som trycks i S:t Michel. Här trycks också lagen. De senaste upplagorna av lagböcker från Finland, Sverige och Norge härstammar härifrån.

– Den svenska lagboken Sveriges Rikes Lag är lite intressant, säger Heikki Suomala, vd för St Michel Print.

Den senaste upplagan av Sveriges lag har 4 700 sidor och är 76 millimeter tjock. Den närmar sig 80 millimeter, gränsen för hur tjocka verk tryckeriet klarar av att binda till en bok.

– Tekniskt kan vi gå upp till närmare 5 000 sidor, säger Suomala. Lagen har getts ut i ett band i över 150 år. Nästa upplaga av Finlands lag som trycks i sommar kommer också i ett band.

Sammanlagt trycker St Michel Print mellan sju och åtta miljoner böcker på tunnpapper per år. Lagböckernas andel är cirka tio procent. Dessutom trycker tryckeriet farmaceutiska kataloger, ordböcker och lite bipacksedlar för medicinförpackningar. Största andelen, närmare två tredjedelar av produktionen, hör ändå till det tryckeriet kallar religiös litteratur.

– Men det är bara kristna böcker vi  trycker. Det har vi ett principbeslut på.

Global bibelvärld
De flesta böcker som St Michel Print trycker är Nya testamenten. Men man trycker också hela Biblar, psalmböcker och andra kristna böcker på tunnpapper.

– Från början av åttiotalet har vi tryckt biblar för trettio länder på 52 olika språk, säger Suomala. Varje år kommer det nya språk att jobba med. Bibelvärlden är global och otroligt intressant i dag.

Det innebär också en hel del resdagar för Suomala och övriga försäljare.

– Jag har i medeltal 70–80 resdagar per år. I fjol blev det ganska många, 110 resdagar. Den enda möjligheten att klara sig på marknaden är att vara aktiv.

Följaktligen går åttio procent av produktionen på export. Största delen går till Ryssland (17 procent), Ukraina (9 procent), Sverige och Norge (8 procent), Tyskland och Rumänien (7 procent) och Malawi (4 procent). De senaste tio åren har tryckeriet sålt till 61 länder. Böcker på ryska och tyska har dominerat. Men det har blivit allt fler spanska böcker.

– Läget varierar från år till år. I dag motsvarar ryskan cirka 25 procent av produktionen och tyskan mellan fem och tio procent. I allmänhet har vi tryckt relativt många böcker för CEE-området (Central- och Östeuropa).

Ur bokhyllan plockar Suomala fram en bibel som företaget tryckt på tshiluba, ett språk som mindre än två miljoner personer talar i Kongo.

– Afrika är ett av de snabbast växande områdena för biblar i dag, men också Asien och Sydamerika.

De viktiga fonterna
För tryckeriet innebär varje nytt språk att man måste kontrollera att programvaran stöder språket.

– Vi dubbelcheckar att vi har alla de fonter vi behöver.

En av de stora och långvariga kunderna är Gideoniterna.

– Vi har tryckt åt Gideoniterna till cirka 30 länder, alla CEE-länder, Rysland och Ukraina men också flera länder i Afrika.

Tunnpapperssegmentet är ändå smalt. Av de trehundra bokförlagen i Finland är det endast femton som har något att göra med tunnpapper.

– Vi har samarbetat praktiskt taget  med alla bibelförlag i Finland och Sverige. Årligen samarbetar vi med mellan 70–80 bokförlag.

För St Michel Print är kundservicen viktig. Det är också språkkunskaperna. Den här intervjun gjordes på svenska. Också alla de anställda Kyrkpressen mötte på tryckeriets kontor talade svenska.

– Alla tror att alla i Sverige kan engelska. Men så är inte fallet.

Själv har Suomala lärt sig svenska genom sitt tidigare jobb inom skogsmaskinsindustrin.

– Det är lite svårt att få personal som talar flera språk och har hög motivation till S:t Michel. Men det finns ändå folk som gärna flyttar till staden från en större ort när barnen börjar gå i skolan.

Pappret är tunnare

Papperstjockleken som St Michel Print trycker på varierar mellan 25 och 50 gram per kvadratmeter. Vanligtvis används 31 grams papper.

– För att vara tunnpapper är det ganska tjockt, säger Suomala.
Som jämförelse kan nämnas att vanligt tidningspapper är cirka 43 gram medan kopieringspapper är cirka 80 gram.
 
– Bibelpappret är i princip samma papper som används i cigarretter. Det är baserat på kemisk cellulosa.

St Michel Print köper tunnpappret från Tervakoski som specialiserat sig på bestruket papper. Det har en slätare och glansigare yta som står emot fukt bättre.

– De flesta bibelpapperstillverkarna gör obestruket papper. Det bestrukna pappret har en högre kvalitet vilket ger oss en fördel.

Pappersfabriken i Tervakoski hör  numera till österrikiska Delfort Group. Fabriken är Finlands äldsta pappersfabrik och den har tidigare ägts bland andra av Finlands Bank.
Enligt Suomala finns det flera fördelar med att trycka på tunnpapper jämfört med tjockare papper. Förutom att boken ser elegant ut hålls den också öppen när man slår upp den.

– Men det finns också en logistisk aspekt, säger han. Ju tunnare papper som används desto flera böcker ryms i en container. Om allt inom EU som i dag trycks på 70 grams papper skulle tryckas på 40 eller 50 grams papper kunde vi förminska transportkostnaderna i hela Europa. Det som kräver fjorton lastbilar att transportera kan minskas till åtta lastbilar.

Det kemiskt framställda pappret kräver också mindre energi i tillverkningsprocessen än det mekaniska.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19