Den nyaste familjemedlemmen Shiro, en japansk spets, hjälper Heidi Finnilä att lätta på sitt kontrollbehov. Nu har det gått drygt tre år sedan hon drabbades av utmattningssyndrom. FOTO: Michaela Rosenback
Den nyaste familjemedlemmen Shiro, en japansk spets, hjälper Heidi Finnilä att lätta på sitt kontrollbehov. Nu har det gått drygt tre år sedan hon drabbades av utmattningssyndrom. FOTO: Michaela Rosenback

Inget att sopa under mattan

I sex månader gick journalisten Heidi Finnilä omkring med svåra fysiska symptom. Läkarna hittade inget fel på henne och hon fortsatte att jobba. Tillslut insåg hon själv att problemet var psykiskt.
19.7.2013 kl. 09:45
För Heidi Finnilä har livet alltid rullat på i den högsta växeln. Hon är en hängiven journalist, programledare på Obs debatt, trebarnsmamma och en person som inte är rädd för att väcka diskussion med sina åsikter. Så har det alltid varit, fram till år 2009 då kroppen sade ifrån. Ordentligt.

– Det började med väldigt fysiska symptom och jag förstod inte vad det var jag hade. Först fick jag nackspärr och sedan fortsatte det med smärta överallt. Mina muskler och leder värkte, min mage fungerade inte och maten hölls inte i mig. Jag magrade tio kilo på väldigt kort tid. Eftersom jag magrade så frös jag hela tiden.

Heidi Finnilä växte upp på Drumsö och tillbringade sina barndomssomrar vid sommarstugan på Strömsö i Vasa.

I gymnasiet var hon klassens primus och präglades av prestationskrav och en vilja att uträtta något. Under sina studier i Nordiska språk-och litteratur fick hon in foten på Yle och sen har det rullat på.

– Att jag ville bli journalist utkristalliserade sig ganska tidigt. Min drivkraft i det här yrket är att jag i grund och botten är en glad person men också att jag är en väldigt upprörd individ. Om jag inte var journalist så skulle jag skriva insändare varje dag.

Heidi Finnilä hade inte en tanke på att det var just den här höga ambitionsnivån och känslan av att alltid behöva vara den som har helheltsansvaret, både hemma och på jobbet, som gjorde henne sjuk. Inte heller läkarna förstod var det verkliga problemet låg. Därför tog det länge innan hon fick rätt diagnos.

– Läkarna gissade att det var en autoimmunolog reaktion efter ett virus. Det blev en ond cirkel av starka värkmediciner och magsår på grund av det. Sedan fick jag lugnande piller på grund av biverkningarna av medicinerna. Och jag bara fortsatte jobba.

Det tog över sex månader innan hon insåg att hennes symptom inte bottnade i en fysisk sjukdom.
 
– Det kom till en punkt när jag sa till den läkare som behandlade mig att ”vet du vad, nu behöver jag en psykiater”. Han svarade mig ”men du är ju inte den typen som drabbas av utbrändhet”. I efterhand har jag insett att det är precis sådana som jag som insjuknar.

Svårt sjuk
När Heidi Finnilä mådde som sämst bad hon sin man att ta henne med till en eutanasiklinik i Schweiz eftersom hon inte klarade av att leva som en misslyckad människa. Han svarade att hon pratar strunt och att hon naturligtvis kommer att bli frisk. Familjen har varit en väldigt viktig spelbricka i Heidis tillfrisknande.

– Jag är så otroligt privilegierad som får ha den familj jag har. Det som jag sörjer allra mest är att mina barn behövde se det. Men jag tog genast den linjen att det här behöver vi prata om. Det är ingenting vi sopar under mattan. Nu är det på det här viset att mamma är jättesjuk och mamma är också sjuk i huvudet. Vi talade om det och vi stängde aldrig dörrarna till vårt hem och gjorde det till en sjukstuga, utan ungar och vänner kom och gick. Det härligaste var då barnens vänner kom in till mig där jag låg i min säng med värmedynor, filtar och 26 grader inne och sa ”Hej, Heidi, har du alls en bättre dag i dag?”. Jag tror att det är det viktigaste, våga tala om det.

Hon var sjukskriven i sex månader och återvände efter den tiden till sitt jobb som programledare på Yle.

– Ibland trodde jag att det skulle vara svårt att hitta tillbaka till passionen för journalistiken. När det var som mörkast kunde jag bara titta på Friends och Will & Grace. Jag kunde inte titta på tv och jag kunde inte läsa tidningar. Jag var rädd för att jag aldrig mer skulle klara av det jobbet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Michaela Rosenback



leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31
Marja Pesonen vid Kyrkostyrelsen har länge arbetat med mentorskap inom den finska församlingsverksamheten. Hon vet att konceptet fungerar.

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00
Walkerskaféet i Helsingfors riktar sig till 13-17 åringar och om någon ser mycket äldre ut måste de styrka sin ålder. – Här talas bland annat finska, svenska, ryska, engelska och somaliska. Vår grundtes är att alla är välkomna, säger verksamhetsledare Christian Wentzel. (Foto: Michaela Rosenback)

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20
Mark Russell växte upp i ett krigsdrabbat Nordirland. – Den uppväxten präglade mig.

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00
Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00
– Jag vill gärna fortsätta skriva musik och ge ut den, att folk lyssnar och blir berörda och får ut någonting av den.

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00