Ett råd till den som ofta märker att hon säger saker hon inte borde ha sagt: leta rätt på en förebild, någon som lyfter fram goda saker hos andra människor. Illustration: Malin Aho

Inte prata skit

Att tala om andra människor både förenar oss och sliter oss isär. Att tala är hälsosamt. Att skvallra kan vara riktigt fel. KP-redaktören förde skvallerdagbok och kämpade mot förtalet i en vecka.
23.6.2013 kl. 12:00
Kvinnor skvallrar, det vet vi ju alla. Bibeln är full av ordstäv om kvinnors giftiga tungor – eller hur?

Så tänker jag medan jag slår in ”kvinna” på bibelsajtens sökmaskin och plöjer genom sida efter sida om hur kvinnor är orena efter det ena och andra eller om hur de ska föda sina barn under smärta.

Men sen får jag napp.

”Hellre har jag ett lejon eller en drake i huset än jag bor tillsammans med en elak kvinna”, står det i Jesus Syraks vishet.

Och några kapitel senare: ”En tystlåten kvinna är en gåva från Herren.”

Tystlåten är jag åtminstone inte. Hjälp! Handlar stället om den elaka kvinnan om mig?

Kanske skvallrar vi alla

Jo, jag skvallrar, och det gör de flesta kvinnor jag känner. Men också män skvallrar. Några av de mest hängivna skvallertackor jag någonsin stött på har varit män.
Min egen skvallerhistoria har långa rötter. Jag minns en intensiv skvallerperiod från högstadiet. Som medlem i nördiga tjejgänget var njutningsfullt skvallrande i den egna kretsen veckans höjdpunkt. Och vem skvallrade vi om? De vackra, de framgångsrika, dem som inte hälsade på oss men som vi ändå visste ett och annat om.

Om vi är ärliga har skvaller också positiva funktioner. Man kan få perspektiv på konfikter genom att dela dem.

Tyvärr kan man också cementera dem genom att återvända till dem gång på gång i en grupp som ropar heja heja!

– Ja, klarar vi oss utan att skvallra? undrar Maria Sundgren-Lillqvist som är KP:s kognitiva husterapeut.

– Finns det människor som inte skvallrar?

Hon menar att vi kan börja med att fråga oss själva om vad vi brukar skvallra och med vem. Kanske vi småningom också kommer fram till ett varför.

– Att tala illa om folk kan ju också handla om att ha låg självkänsla och vilja höja sig själv genom att prata illa om andra.

Samtidigt menar hon att de flesta av oss har någon sorts behov av att tala om andra människor.

– Och ibland har man rätt att komma med kritik mot någon medmänniska. Kanske den människan faktiskt betett sig illa.

Skvallret blir ofta intensivast i grupper där man ständigt skavar mot varann: som i skolan eller på arbetsplatsen. Där det finns samarbetssvårigheter, där finns det också skvaller.

– Att skvallra om en kollega på jobbet kan vara en sorts ventil. Om man pratar om den jobbiga kollegan med en väninna orkar man kanske bättre på jobbet, säger Sundgren-Lillqvist.

Hon menar också att det inte behöver vara enbart av ondo att jaga upp sig i grupp över hur en tredje person betett sig.

– Ibland behöver man få stöd i sin upplevelse. Man behöver höra att någon verkligen betett sig dåligt, att det inte är okej att göra så.

Lyft fram det goda i stället

Liksom de flesta av oss är jag konflikträdd och ängslig för att andra ska tycka illa om mig. Det här har jag under åren löst på många mindre konstruktiva sätt: bland annat genom att älta konflikter tillsammans med andra likasinnade. Först med tiden har jag vågat börja säga ifrån, om också enbart i situationer då jag blivit riktigt, riktigt upprörd.

– Vi borde ta konflikter med medmänniskor som väcker ilska och besvikelse hos oss, säger Maria Sundgren-Lillqvist.

– Det verkar vara typiskt mänskligt att gå bakom ryggen på folk i stället för att öppet fråga: Vad menar du egentligen? Om man vågar ställa den frågan får man för det mesta ett vettigt svar.

På arbetsplatsen är idealet nolltolerans mot skvaller, tycker Sundgren-Lillqvist.

– Problem med en kollega borde redas ut med chefen eller en arbetshandledare, skvaller löser sällan problem.

Hon menar att målet trots allt borde vara att skvallra så lite som möjligt, kanske ta en fastevecka utan skvaller.

– Vad händer? Garanterat blir vi mera väl till mods.

Eftersom jag – liksom de flesta av oss – skvallrar nästan utan att märka vad som pågår, får jag tipset att försöka komma på mig själv varje gång jag känner för att kritisera en medmänniska.

– Du kan till och med säga det högt: Nu måste jag säga det här, men sen säger jag inget mer!

Speciellt tråkig blir skvallerjargongen när den börjar prägla en hel grupp på ett sådant sätt att man alltid talar illa om den som inte är med just då. Alla vet att också de själva drabbas, och den gör dem osäkra och illa till mods.

– Det kan man försöka bryta genom att försöka lyfta fram folks goda egenskaper i stället.
Vrede, intriger, förtal, skvaller …

I Matteusevangeliet säger Jesus: ”Det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld,  mened, förtal.”

Det var inte bara Jesus som bekymrade sig för det som händer så fort vi öppnar vår mun. I ett brev till Korinth  oroar sig Paulus för att han får möta en annan församling än den han hoppades möta. Att han får möta strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, förtal, skvaller, inbilskhet och bråk.

Han hade antagligen rätt i sin oro, stackars Paulus. En arbetsplats – också en församling – i kris kunde säkert pricka av punkterna på listan en efter en. Ofta handlar problemen om konflikter mellan chefer och anställda.

Läs hela artikeln i papperstidningen
Sofia Torvalds



HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13