Ett råd till den som ofta märker att hon säger saker hon inte borde ha sagt: leta rätt på en förebild, någon som lyfter fram goda saker hos andra människor. Illustration: Malin Aho
Ett råd till den som ofta märker att hon säger saker hon inte borde ha sagt: leta rätt på en förebild, någon som lyfter fram goda saker hos andra människor. Illustration: Malin Aho

Inte prata skit

Att tala om andra människor både förenar oss och sliter oss isär. Att tala är hälsosamt. Att skvallra kan vara riktigt fel. KP-redaktören förde skvallerdagbok och kämpade mot förtalet i en vecka.
23.6.2013 kl. 12:00
Kvinnor skvallrar, det vet vi ju alla. Bibeln är full av ordstäv om kvinnors giftiga tungor – eller hur?

Så tänker jag medan jag slår in ”kvinna” på bibelsajtens sökmaskin och plöjer genom sida efter sida om hur kvinnor är orena efter det ena och andra eller om hur de ska föda sina barn under smärta.

Men sen får jag napp.

”Hellre har jag ett lejon eller en drake i huset än jag bor tillsammans med en elak kvinna”, står det i Jesus Syraks vishet.

Och några kapitel senare: ”En tystlåten kvinna är en gåva från Herren.”

Tystlåten är jag åtminstone inte. Hjälp! Handlar stället om den elaka kvinnan om mig?

Kanske skvallrar vi alla

Jo, jag skvallrar, och det gör de flesta kvinnor jag känner. Men också män skvallrar. Några av de mest hängivna skvallertackor jag någonsin stött på har varit män.
Min egen skvallerhistoria har långa rötter. Jag minns en intensiv skvallerperiod från högstadiet. Som medlem i nördiga tjejgänget var njutningsfullt skvallrande i den egna kretsen veckans höjdpunkt. Och vem skvallrade vi om? De vackra, de framgångsrika, dem som inte hälsade på oss men som vi ändå visste ett och annat om.

Om vi är ärliga har skvaller också positiva funktioner. Man kan få perspektiv på konfikter genom att dela dem.

Tyvärr kan man också cementera dem genom att återvända till dem gång på gång i en grupp som ropar heja heja!

– Ja, klarar vi oss utan att skvallra? undrar Maria Sundgren-Lillqvist som är KP:s kognitiva husterapeut.

– Finns det människor som inte skvallrar?

Hon menar att vi kan börja med att fråga oss själva om vad vi brukar skvallra och med vem. Kanske vi småningom också kommer fram till ett varför.

– Att tala illa om folk kan ju också handla om att ha låg självkänsla och vilja höja sig själv genom att prata illa om andra.

Samtidigt menar hon att de flesta av oss har någon sorts behov av att tala om andra människor.

– Och ibland har man rätt att komma med kritik mot någon medmänniska. Kanske den människan faktiskt betett sig illa.

Skvallret blir ofta intensivast i grupper där man ständigt skavar mot varann: som i skolan eller på arbetsplatsen. Där det finns samarbetssvårigheter, där finns det också skvaller.

– Att skvallra om en kollega på jobbet kan vara en sorts ventil. Om man pratar om den jobbiga kollegan med en väninna orkar man kanske bättre på jobbet, säger Sundgren-Lillqvist.

Hon menar också att det inte behöver vara enbart av ondo att jaga upp sig i grupp över hur en tredje person betett sig.

– Ibland behöver man få stöd i sin upplevelse. Man behöver höra att någon verkligen betett sig dåligt, att det inte är okej att göra så.

Lyft fram det goda i stället

Liksom de flesta av oss är jag konflikträdd och ängslig för att andra ska tycka illa om mig. Det här har jag under åren löst på många mindre konstruktiva sätt: bland annat genom att älta konflikter tillsammans med andra likasinnade. Först med tiden har jag vågat börja säga ifrån, om också enbart i situationer då jag blivit riktigt, riktigt upprörd.

– Vi borde ta konflikter med medmänniskor som väcker ilska och besvikelse hos oss, säger Maria Sundgren-Lillqvist.

– Det verkar vara typiskt mänskligt att gå bakom ryggen på folk i stället för att öppet fråga: Vad menar du egentligen? Om man vågar ställa den frågan får man för det mesta ett vettigt svar.

På arbetsplatsen är idealet nolltolerans mot skvaller, tycker Sundgren-Lillqvist.

– Problem med en kollega borde redas ut med chefen eller en arbetshandledare, skvaller löser sällan problem.

Hon menar att målet trots allt borde vara att skvallra så lite som möjligt, kanske ta en fastevecka utan skvaller.

– Vad händer? Garanterat blir vi mera väl till mods.

Eftersom jag – liksom de flesta av oss – skvallrar nästan utan att märka vad som pågår, får jag tipset att försöka komma på mig själv varje gång jag känner för att kritisera en medmänniska.

– Du kan till och med säga det högt: Nu måste jag säga det här, men sen säger jag inget mer!

Speciellt tråkig blir skvallerjargongen när den börjar prägla en hel grupp på ett sådant sätt att man alltid talar illa om den som inte är med just då. Alla vet att också de själva drabbas, och den gör dem osäkra och illa till mods.

– Det kan man försöka bryta genom att försöka lyfta fram folks goda egenskaper i stället.
Vrede, intriger, förtal, skvaller …

I Matteusevangeliet säger Jesus: ”Det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld,  mened, förtal.”

Det var inte bara Jesus som bekymrade sig för det som händer så fort vi öppnar vår mun. I ett brev till Korinth  oroar sig Paulus för att han får möta en annan församling än den han hoppades möta. Att han får möta strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, förtal, skvaller, inbilskhet och bråk.

Han hade antagligen rätt i sin oro, stackars Paulus. En arbetsplats – också en församling – i kris kunde säkert pricka av punkterna på listan en efter en. Ofta handlar problemen om konflikter mellan chefer och anställda.

Läs hela artikeln i papperstidningen
Sofia Torvalds



I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00
Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56