urgamla pelare från romartempel på Forum delar in kyrkorummet i tre skepp. FOTO: COLOURBOX

Sankta Maria Aracoeli

Kyrkpressens kyrkbongare är i farten igen – den här gången har hon rest till Rom. I vår nya artikelserie presenteras en rad kyrkor från 300 till 500-talet.
16.6.2013 kl. 12:00
För att litet travestera den heliga skrift – den trappa är brant och den dörr är smal som leder in till kyrkan Sankta Maria in Aracoeli. Fast till det här stället finns faktiskt en annan och bekvämare väg – i stället för att flämtande traska sig upp för de 132 trappstegen från antiken kan man ta den betydligt bekvämare trappan strax bredvid, ”la cordonata” till Piazza di Campidoglio, gå runt en av de vackra byggnaderna uppe på kullen och sedan hitta en liten sidotrappa upp till kyrkporten.

Fasaden är så grov den kan bli, fri från alla utsmyckningar, och gör ett urgammalt intryck. Men fasaden är faktiskt betydligt yngre än själva kyrkan. Kyrkan nämns redan i en text från 570-talet som mycket gammal, den nakna fasaden är från 1100-talet. Hur gammal Aracoeli är vet ingen exakt. Troligen har den börjat byggas under 300-talets slut, på ruinerna efter ett gammalt tempel.

Sedan dess har den förstås genomgått en lång rad förändringar, när man väl har stigit in genom dörren är det en blandning av gammalt och ännu äldre som möter. Förutom blommorna på altaret och elektricitet finns här just ingenting som har lagts till sedan 1600-talet, så en vandring i kyrkan är som en liten lektion i Roms historia.

Helena var en kändis
På 500-talet var kyrkan en del av ett grekiskt kloster som bredde ut sig över den gamla Capitoliumkullens östra sluttning. En grupp munkar med grekiska som modersmål skötte klostret och kyrkan. Då var redan en av kyrkans dyrgripar gammal - Sankta Helenas kista, där man tidigare trodde att kvarlevorna av kejsar Konstantins mor vilar. Hon var en riktig kändis på sin tid, en samlare av heliga reliker och en stark förespråkare för kristendomen under en tid då det rådde vad man kanske kunde kalla religiöst kaos i romarriket.

Kistan är av bergarten profyr, eftersom purpur var den kejserliga färgen. Helena levde på 300-talet, långt innan alla konflikter mellan öst och väst ledde till uppdelningen av den kristna kyrkan i de två huvudriktningarna katolicism och ortodoxi. Men relationerna mellan det andra Rom, som Konstantinopel kallades, och det första blev alltmer ansträngda under seklernas gång. När kontakten mellan de båda kyrkorna bröts 1058 fick de grekiska munkarna upplåta klostret åt benediktinerna, som sedan i sin tur fick flytta ut och bereda plats för franciskaner på 1200-talet.

Men som minne av äldre, försonligare tider finns i Sankta Maria Aracaeli förutom Helenas porfyrkista en bysantinsk ikon, som fungerar som altartavla. En ganska liten sådan, anspråkslös och sympatisk, som avbildar Gudamodern med Jesusbarnet i famnen.
Om den påminner om tidiga kristna sekler vittnar själva byggnaden om förkristna tider. Bokstavligen urgamla pelare delar upp kyrkorummet i tre skepp – de har släpats hit från gamla romartempel på Forum. Det som i vår tid snarast betecknas som kulturellt barbari var i många sekler fullt godkänd vana – antik marmor och antika statyer från de gamla byggnaderna återanvändes till kyrkor, boningshus och administrativa byggnader. I Sankta Maria Aracaeli finns en mängd urgammal marmor, från pelare till små marmorfragment som lyser och skimrar på väggarna, och på golvet, som är ett konstverk i sig.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Hedvig Långbacka



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39