Jeppe Karlsson och Maria Lundström skulle gärna läsa fler texter av unga finlandssvenska dramatiker. I februari har Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan premiär på Viirus. FOTO: Sofia Torvalds

Här hittar vi tröst tillsammans

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring.
13.6.2013 kl. 15:18
En scen i ett magasin, vi sitter trångt på träbänkar. Utanför blommar Hangö och barnen äter glass, men här inne ser vi en man falla 400 meter mot sin död. Och varför faller han? För att han vill leva. För att skyskrapan brinner.

Pyry Nikkiläs och Janne Pellinens föreställning Putoava mies visar vad teater kan vara när den tar sina åskådare på allvar. Vad skulle ni göra om ni hade nio sekunder kvar att leva? Vad eller vem skulle ni tänka på? frågar Nikkilä och han verkar verkligen vilja veta. Att svaren känns futtiga är intressant det också.

Himmel och helvete var temat under årets teaterträff i Hangö. För den som jagar efter existentiella teman var det som att vara i en godisaffär: om det inte är Lucifer som står på scen och reder ut sin relation till Gud är det en präst som brottas med sitt samvete eller en ung man som tampas med de som brukar kallas ”de stora frågorna”. Vad har hänt? Är det bara jag eller verkar teater plötsligt handla väldigt mycket om tro?

– Det är tillåtet att tala svåra ämnen i dag, också om något så personligt som tro, och det syns också på scen, säger Maria Lundström, konstnärlig ledare på Viirus.

Hon tittar frågande på Jesper ”Jeppe” Karlsson från Klockriketeatern. Finns det något ämne man inte skulle se på scen i dag? Framför allt på många finska scener sätter man i dag upp verk om obekväma ämnen som politik, sexualitet och invandrarfrågor.

– Ja, det finns grymt många duktiga finska dramatiker i dag som skriver texter om aktuella samhällsproblem. Till exempel Juha Jokela, säger Karlsson.

Jokela är förövrigt mannen bakom Fundamentalisten, succépjäsen där en ”liberal” och en ”konservativ” kristen möts på scen.

Vad är det att vara människa?

Den aktuella Viiruspjäsen Tröst var ett projekt som fick sin början efter debatten om homosexualitet och den massutskrivning ur kyrkan debatten resulterade i.

– Vi ville fråga oss vad tro har för betydelse för människor i dag, är den en grundläggande sak eller något man tar lättvindigt på, säger Lundström.

Karlsson menar att kyrkan och teatern är de institutioner som i dag verkar ha mandat att ta upp frågor som gäller värderingar.

– De diskuterar samma frågor, men tilltalet är olika.

Lundström menar att det hör till teatern som konstform att de frågor som tas upp är existentiella.

– Vi jobbar med vad det är att vara människa, vad det är att leva.

Samtidigt, påminner Karlsson, är teaterjargongen väldigt sekulariserad.

– Det finns ett sökande, ett holistiskt tänkande. Men det sökandet går inte ihop med att hitta ett enda svar. Teaterns roll är att ifrågasätta allt, säger han.

Lundström säger att det finns något som hon vill kalla andlighet närvarande när man skapar konst. Samtidigt kan man med teaterns medel förmedla tröst, tillit, tro eller hopp.

– Teatern kan på många sätt jämföras med en kyrka.

Karlsson berättar om en gudstjänst han var med om i domkyrkan och hur han önskade att han hade kunnat fånga samma känsla av kollektivt deltagande och ta den med sig till teatern.

– Ja, säger Lundström. Det handlar om rörelse, om emotionell rörelse. På teatern och i kyrkan kan man vara kollektivt berörd.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07