Patrik Göransson besökte Helsingfors för att delta i Estlandsvännen Jarl Tidermans 90-årsfest i Esbo. FOTO: Tomas von Martens

Dags för oss att börja om

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson.
31.5.2013 kl. 13:13
– Vi lever i en speciell tid, när kristenhetens framtidsväg är oklarare än på länge i Europa. De kristnas antal har minskat så mycket att Europa blivit ett missionsområde, säger kyrkoherde Patrik Göransson från den svenska S:t Mikaelskyrkan i Tallinn.

Patrik Göransson tycker att det är dags för oss kristna att överge alla illusioner om att vi lever i en kristen kultur.

– Nu gäller det för den kristna kyrkan att starta om från början med allting. I tiderna tog staten över många av kyrkans funktioner. Men nu när välfärden avvecklas bit för bit, måste kyrkan igen ta ett större socialt ansvar.

En förebild har vi i den rysk-ortodoxa kyrkan, tycker han.

– På en kyrklig mässa i S:t Petersburg presenterade sig den ortodoxa kyrkan som ett helt paket och som en alternativ livsstil.

På mässan presenterades den ortodoxa kyrkan med allt från kläder, nyttig mat och klosterliv.

När Estland blev självständigt hade kyrkligheten ett litet uppsving. Vuxna politiker lät döpa sig som en följd av en ny kyrklig boom i hela samhället.

– Men när det gick upp för esterna att kyrkan är på nedgång i de nordiska grannländerna och i hela Europa så avtog denna trend fort.

I dag börjar den estniska kyrkans popularitet vara lika dålig som grannländernas. I den estniska skolorna har man ingen religionsundervisning alls. Därför tror Göransson att kyrkan måste starta egna skolor.

– Inom det sociala saknas långsiktighet. Det är svårt att få en rättvis bild av samhällsläget i stort, om det blivit bättre eller sämre, men jag anser att de ekonomiska skillnaderna blivit för stora.

Vardagens utmaningar viktigast
I kyrkliga medier i Finland och Sverige har vi underrättats om att kyrkan i Estland är betydligt mera konservativ än sina syskonkyrkor i Norden. Exempelvis när det gäller synen på homosexualitet.

– Diskussioner om konservativ kontra liberal kristendom står inte så högt på agendan i den estniska kyrkliga verkligheten. Det samma gäller synen på enkönade äktenskap som mera sysselsätter politiker och journalister. Folk har annat att tänka på. Här är det konkreta utmaningar i vardagen som gäller.

Patrik Göransson kommer från Uddevalla på den svenska västkusten. Innan han tillträdde som kyrkoherde för svenska S:t Mikaels församling i Tallinn arbetade han två år som komminister (kaplan) i Göteborg.

Att Patrik Göransson blev kyrkoherde för S:t Mikael beror på att han som teologiestuderande fick ett stipendium som möjliggjorde att han utförde sin praktik i ett liten estnisk församling i nordöstra Estland.

– När jag senare sökte tjänsten som kyrkoherde verkade allting falla på plats så det var inte svårt att se det hela som en fingervisning från Gud, säger Göransson.

På medeltiden var Tallinn en Hansa-stad. Som ett arv från den tiden finns det ännu i dag en tysk, en finsk och en svensk församling i staden. Man delar på samma gudstjänstlokal men har egna församlingsutrymmen.

De nuvarande lokalerna har varit fattigssjukhus och under sovjettiden en sport- och boxningslokal.

Församlingens verksamhet är tvåspråkig, estnisk och svensk. Det finns en liten söndagsskola, en öppen förskola två gånger i veckan som drivs av några mammor och skriftskola. En vanlig söndag deltar 20–30 personer i gudstjänsten.

– Vi planerar att starta en tvåspråkig förskola på kyrkans vind. Men då behöver vi få bidrag för att kunna bygga ut vinden.

Redan nu finns femton barn på en väntelista.

Frivillig kyrkoskatt
– Vi hoppas på stöd och hjälp för vår förskola från finlandssvenskt håll eftersom ni har erfarenhet och kunskap när det gäller tvåspråkighet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00