Under resorna har musikern Nina Åström även funnit en evangelist i sig.
Under resorna har musikern Nina Åström även funnit en evangelist i sig.

Har sett 250 fängelser

Under drygt tio år har musikern Nina Åström evangeliserat i mellan 250 till 300 fängelser i Ryssland, Baltikum, Kirgizistan, Ukraina samt i två västfängelser i Kanada och Holland. Arbetet är inte slut med det, för i det forna Sovjet finns cirka tusen fängelser.
30.5.2013 kl. 10:37

Men ännu har Nina Åström inte sett insidan av ett fängelse i Finland. Det ska hon få göra första gången i höst. Före det ska hon göra en resa till fängelser i både Ukraina och Ryssland.

– Det är något med östfängelserna som gör att fångarna förstår att det handar om liv och död. Livet är tufft på många sätt, och det är det också utanför fängelserna.
Därför lyssnar också fångarna till vad hon har att säga.

– De tar emot budskapet jättebra. Många har kommit till sin vägs ände. Ingen bryr sig om dem och fängelset kan vara tusentals kilometer från hemorten. I den situationen blir man mottaglig.

I varje fängelse hon besökt finns en liten grupp kristna. Gruppens storlek varierar från en handfull till ett trettiotal.

Hon gör cirka fyra fängelseresor varje år. Varje resa varar i en vecka och under den tiden försöker teamet Nina Åström reser med hinna med så många fängelser som möjligt.

– Om fängelserna ligger nära varandra hinner vi med två fängelser per dag, säger hon.
De jobbar med fängelsepastorer och före detta fångar som kommit till tro. Men varken då hon sitter inklämd i en bil mellan två tidigare fångar eller sjunger i fängelserna känner hon sig otrygg.

– Det är bara en gång jag känt mig hotad under ett fängelsebesök. Men då var situationen sådan att även alla andra, också fångarna och vakterna, kände sig hotade.

Efter uppträdandena samtalar teamet med fångarna som vill ha böcker signerade och ibland fotografera sig med gästerna.

– Det har hänt att jag funnit mig i situationer då jag varit helt omgiven av fångar medan vakterna står lite på sidan om. Skulle de vilja skada mig då kan de lätt göra det. Men jag känner mig respekterad, även som kvinna.

Skakig i benen
Hon minns speciellt en gång när hon signerade böcker i ett fängelse där det var kallt. Fångarna märkte att hon frös för plötsligt kände hon att en stor, varm fångjacka lades över hennes axlar.

– Det kändes häftigt, som om jag symboliskt var en i gänget.

Sedan våren 2001 har Nina Åström gjort sina resor till fängelser och drogrehabiliteringar i forna Sovjetunionen. Hon har rest ända till Vladivostok vid Japanska havet.

– Innan jag började tyckte jag att de som jobbar där själva bör ha samma bakgrund för att ha något att komma med. Men hösten 2000 spelade jag på en konferens där Reijo Loikkanen och Ilkka Puhakka var talare. De frågade mig om jag vill komma med när de åker till Ryssland. Jag var mycket tveksam. Vad har jag, en medelklasskvinna som bott tryggt hela mitt liv, att ge där? Jag hade aldrig tidigare varit i Ryssland och inte hade jag någon större lust att fara dit heller.

Hon följde ändå uppmaningen att be för saken. Några månader senare bekräftade Gud att hon ska fara. Den första resan gick till Murmansk.

– Jag var lite skakig i benen när vi for, men nästan med detsamma så kändes det som hemma. Mänskligt sett är det inte förnuftigt. Jag blev förvånad då jag första gången talade om Jesus där, för de lyssnade på mig och trodde på vad jag sa.
Och det händer att fångar kommer till tro under besöken. Men det får hon vanligtvis veta först senare av fängelsepastorerna.

– Då blir jag riktigt förvånad. Tänk att det händer på riktigt. Men man måste inse att man är en länk i en kedja, ibland sår man fröet som leder till att någon kommer till tro, ibland vattnar man och ibland får man vara med om att skörda.

I början var hon utsänd av Kansan Raamattuseura. Numera har Nina Åström en egen understödsring.

Viktigt att vara sig själv

Nina Åström förstod att Gud ser oss redan innan vi är födda då hon upptäckte att Gud förberett henne för det här uppdraget ända sedan hon var barn. Det har han gjort bland annat genom hennes mammas sätt att förhålla sig till människor.

– Mina brister och det jag gått igenom har gett mig respekt för andra människor. Jag har inte svårt att respektera en fånge.

Men fångarnas attityder imponerar heller inte på henne.

–  Det finns typer som på allt sätt försöker få en i obalans. Men när man ler mot dem och är trygg i den man är i Herren så smälter de nog. Åldersmässigt kunde många av dem vara mina söner. Det är bara den helige Ande som kan nå dem. Det har han gjort då någon som varit så rädd att han inte tittar upp vågar lyfta blicken.

– Vi bara har något extraordinärt och härligt, Guds nåd, som vi delar en stund med dem.

I fängelsemiljön är det är viktigt vara sig själv.

– Jag behöver inte vara tuff för att passa in där. Är någon där tuff så är han verkligen det.

Försöker man vara någon annan än den man är blir man snabbt genomskådad.
 
– Det är en sliten fras, men ändå så sann, att vi får så mycket själva av fängelsebesöken. Vi får både av fångarna men också av människorna vi jobbar med. Kontaktpersonerna är speciella typer genom att de sett allt möjligt. De flesta av dem hade jag nog inte velat dela bil med i deras tidigare liv.

Under en picknick i en skog berättade värden plötsligt att han varit gangsterboss och lett den kriminella verksamheten i staden de befann sig i.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45