Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.
Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Heidi Juslin-Sandin blir ny "personalchef" vid domkapitlet.

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34
Före en månad sedan kom Olha Holubova till tryggheten hos dottern Mariia Skog och barnbarnen i Vasa. Lova heter det yngre barnbarnet.

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00
Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21
Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats.

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03
Tim Lillkvist är 23 år och jobbar med att köra olika arbetsfordon. Här står han i den park där han överdoserade för sista gången.

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00
– Jag hade inga positiva manliga referenser. Jag visste inte hur en fungerande parrelation skulle se ut, säger Anneli Pandora Magnusson.

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04
Päivi Räsänen frias på alla punkter i den uppmärksammade rättegången. 

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05
– Jag har en syster som har Downs syndrom. Jag tror att jag är mer präglad av det än jag själv insett, säger Susanna Landor.

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00
Anders Mård är Svenska Yles medarbetare. I S:t Petersburg sedan 20 år tillbaka.

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21
– Vill du hjälpa, stöd först dem som har färdiga kanaler och kontakter, säger Ulla Siirto.

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01
Ungerns premiärminister Viktor Orbán beskrivs ha Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation i sitt nätverk – Ukrainsk flyktingkvinna i tåg från Lviv.

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30
Johan Candelin ställs inför ett nytt åtal.

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10

Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35
– Den lutherska kyrkan har av tradition betonat arbetets värde. Människovärdet är däremot alltid större än arbetets värde.

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38
Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25
En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18