Gudstjänsten är ett heligt och mystiskt skådespel som vi förstår intuitivt - om vi har vant oss vid symbolerna och språket. FOTO: KP-ARKIV/Christa Mickelsson
Gudstjänsten är ett heligt och mystiskt skådespel som vi förstår intuitivt - om vi har vant oss vid symbolerna och språket. FOTO: KP-ARKIV/Christa Mickelsson

Pjäs för den som kan manus

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?
– De känner sig uteslutna.
24.5.2013 kl. 09:33
– I kyrkan omdefinierar man sig själv, man bli liksom en lite heligare person. Man stiger ut ur sin egen vardagsverklighet och in i en sorts mytisk verklighet och mytisk tid. I den verkligheten blir också Bibelns berättelser och metaforer något som gäller en själv.

Det säger Ann-Maarit Joenperä som är församlingspastor i den finska församlingen i Tusby. Förra veckan doktorerade hon med en avhandling om hur gudstjänsten fungerar som en religiös erfarenhet. Hennes material visar att den som deltar i en gudstjänst blir ett annat och nytt jag genast då hon stiger in genom kyrkans dörr.

Men att delta i det heliga skådespel som gudstjänsten är kräver en förmåga att läsa manus. Varför sitter man för det mesta, men plötsligt ska alla ställa sig upp och stå?

– Om man är en van gudstjänstdeltagare öppnar sig manuset på ett nytt sätt. Det är inte bara det att man vet när man ska stå, man vet varför man ska stå. Då öppnar sig också gudstjänstens innehåll.

Lämna skulden bakom dig

Joenperä menar att gudstjänsten kan bli en plats där man inte bara får uppleva helighet utan rent av får känna att man får lämna sina bördor bakom sig.

– Ett ställe där man får göra det är syndabekännelsen och avlösningen. Många människor har en känsla av skuld som det känns skönt att kunna lämna bakom sig. Om man kan möta sin skuld kan man också frigöras från den. Och när man frigörs från sin skuld blir man tacksam.

Den som regelbundet besöker en gudstjänst får också lära sig något om att greppa tanken på död.

– När vi i kyrkan ber för dem som dött sitter alla stilla en stund och begrundar frågan. Det blir ett sätt att handskas med döden. Samtidigt talar kyrkan aldrig om död utan att tala om uppståndelse.

Kyrkan erbjuder alltså verktyg för att ta itu med frågor som skrämmer och plågar oss alla: alldeles gratis och varje vecka.

Detaljerna drabbar oss också

Joenperäs forskning visar också att varje liten detalj i kyrkobyggnaden blir något som vi nästan intuitivt inlemmar i vår bild av kyrkan.

Många av dem hon intervjuade hade fäst sig vid ett runt glasfönster i Tusby kyrka. De kände sig påverkade av glasets mörkblå färg. En person berättade att hon alltid fäste sig vid ett snett, litet fönster högt uppe i kyrkan: att det var viktigt för henne att fönstret var snett.

Det verkar faktiskt göra en skillnad om man deltar i en gudstjänst i en traditionell kyrka med fasta bänkar, orgel uppe på läktaren och en predikstol och en tydligt åtskild altardel – eller i en modern kyrka där allt känns lite vardagligare men samtidigt hemtrevligare.

– Olika kyrkor talar till olika delar av vårt undermedvetna. Ingendera är bättre än den andra, men en gammal kyrka och en 70-talskyrka sänder olika signaler.

Kan leda till utanförskap
Men Joenperä är fundersam när hon tänker på gudstjänstens framtid. När en grupp skriftskolungdomar besöker en gudstjänst märker hon att den är främmande för dem. De står liksom på scenen i en pjäs, men utan att hitta sina repliker i manuset, utan att förstå vad pjäsen handlar om och hur den ska berättas. Erfarenheten gör dem förbryllade och osäkra.

– Största delen av dem jag intervjuade hade fyllt sextio och hade gått i kyrkan sedan de var barn. De tolkade gudstjänsten på ett helt annat sätt än dagens unga gör. För en ung människa i dag kan gudstjänsten leda till en känsla av utanförskap.

Om gudstjänsten inte kan tala till människor i allmänhet blir den bara en elitistisk ritual för ett litet innegäng.

– Det bekymrar mig.

Ann-Maarit Joenperäs recept är att ta små steg mot att öppna gudstjänsten för dem som inte känner sig hemma där.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



äktenskap . Regnbågspräster närvarar på kyrkomötet när äktenskapet igen är på agendan. Ett delat konstitutionsutskott håller fast vid äktenskapet mellan man och kvinna. 14.5.2018 kl. 10:14

ekonomi. Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning. 9.5.2018 kl. 16:03
Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

Sprickor. "Jesus tar steget ut ur tidens begränsning och finns inte längre tryggt mellan sidorna i evangelierna." 9.5.2018 kl. 15:57

Havsnära. Strand, mat, bastu och andaktsliv. Det är lätt att besöka Lekholmen, ensam eller i grupp. 9.5.2018 kl. 15:49
Elina Koivisto uppmärksammar kvinnors välmående.

kvinnor. I sommar erbjuder församlingarnas lägerö Lekholmen också program för vuxna. 9.5.2018 kl. 15:43
– Jag kan ibland stanna upp och titta på eleverna och känna en stark lycka och tacksamhet över att det gick just så som jag hoppades, säger Sonja Djupsjöbacka.

profilen. Sonja Djupsjöbacka är tacksam för sitt drömjobb, men vägen dit hade sina krokar. – Många gånger kände jag ”kommer det här att lyckas?” Det var för många pusselbitar som skulle falla på plats för att jag skulle kunna bli lärare. 9.5.2018 kl. 14:04
Keld Dahlmann leder ett nätverk som hjälper församlingar att få ny livskraft och växa.

Förnyelse. Pastor Keld Dahlmann arbetar med att hjälpa nya och gamla församlingar att bli livskraftiga och växande. Nu besöker han Helsingfors. 9.5.2018 kl. 11:52
Körerna Jakob Gospel, Adorate, Cantate, Gloriakören, Jakobstads kyrkokör och Betaniakören sjöng på manifestationen.

asylpolitik. Solen sken över ett välfyllt torg i Jakobstad på lördagsförmiddagen. Men det tema som lockat cirka 500 personer dit var inte lika positivt. Manifestationen var ett uttryck för missnöje över det man upplever som en inhuman finländsk flyktingpolitik. 28.4.2018 kl. 13:48
May Wikström och Fontana Medias styrelseordförande Hans Boije på KP-rådslag i Borgå.

Kyrkpressen. En chockhöjning av postens distributionsavgifter tvingar Kyrkpressen till inbesparingar. Under sommarmånaderna utkommer tidningen varannan vecka. 26.4.2018 kl. 20:52
Jordan Peterson är en karismatisk talare, som gärna föreläser om bibliska myter.

PROFET. Jordan Peterson är Youtube-ålderns vishetslärare, och unga män följer honom i stora skaror. Kan en äldre herre som uppmanar killar att rycka upp sig och stå raka i ryggen vara farlig? Kanske. 26.4.2018 kl. 16:48

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05
Ronny Thylin är kaplan i Petrus församling.

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00
Kvinnobruncherna ordnas några gånger per år i Petrus församling.

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00
Niels Burgmann trivs med att jobba i team.

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00
Morgonmässor, andakter, middagsböner och meditationer. Är det realistiskt att tänka sig att man ska hinna med ett sådant inslag under arbetstid? Kanske … under rätt omständigheter.

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16