Strukturdebatt lyfte fram smärtpunkter i kyrkomötet

Ärendet vidare till Kyrkostyrelsen för lagberedning enligt samfällighetsmodellen.
16.5.2013 kl. 16:31
Förvaltningsutskottet, som hade haft i uppdrag att behandla ärendet om hur församlingsstrukturerna ser ut i framtiden, gick en hård match i kyrkomötet.

Det blev långa diskussioner, med över 40 inlägg, och sammanlagt tolv omröstningar innan ärendet åkte vidare till kyrkostyrelsen som bereder det vidare. Fem av omröstningarna ledde till ändringar i betänkandet.

Behovet av att skissa om strukturerna i församlingarna har diskuterats under hela 2000-talet. Kommunreformen har gett ärendet ytterligare skjuts. Ekonomin och personalresurserna används också som argument för större församlingsenheter. Den största förändringen i förhållande till nuvarande struktur är att alla församlingar i fortsättningen ska ingå i en kyrklig samfällighet. Förändringar sker också i församlingens och samfällighetens ledningssystem.

– Det finns inget status quo-alternativ, vi kommer att fortsätta gå mot en verklighet med större samfälligheter och församlingar, sade biskop Björn Vikström under den allmänna diskussionen. Han betonade att tillåta den enskilda församlingen fortsätta existera.

Den största oron gäller församlingarnas identitet och beslutanderätten över det egna.
Kyrkoherde Bo-Göran Åstrand från Jakobstad var en av dem som betonade att strukturerna ska hjälpa församlingen att vara en grundsten i vår kyrka.

– I Kyrkostyrelsens förslag hade församlingarna en starkare ställning. Enligt primus interpares-tankesättet ska kyrkoherdarna och församlingarna vara jämlika sinsemellan. Detta är viktigt om vi ska kunna ha en lätt samfällighetsadministration. Samfällighetsprosten skall vara en uppgift, inte en tjänst. Om det blir en tjänst blir samfälligheten en moderorganisation, sade Åstrand.

Ålands landshövding, ombudet Peter Lindbäck föreslog att det skulle vara möjligt att församlingar som till sin storlek motsvarar en kommun och är ekonomiskt bärkraftiga också i fortsättningen kunde fortsätta sin verksamhet som enskilda församlingar. Förslaget röstades ner med 48 röster mot 57.

KP/Kyrklig tidningstjänst



profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50