Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC
Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Mor är lite rar ibland

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor.
12.5.2013 kl. 09:00
Slå in ordet ”mor” i sökfältet på bibeln.se och du får 238 resultat. Det börjar med citatet ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett” i första Mosebok och slutar med Hebreerbrevets ”Han har ingen far, ingen mor och inget stamträd. Hans dagar har ingen början, hans liv inget slut. Han är lik Guds son: han förblir präst för alltid”.

Den starkaste moderstrenden i Bibeln är ett krav på respekt. Mor ska ha respekt. Hon ska ha det för att hon är mor, för att hon finns där, för att hon – det här verkar vara självklart – tagit hand om sina barn genom att ge dem mat och kläder.

I Nya testamentet sker en revolution. Nu blir mor lämnad, men inte för hustrun utan för lärjungaskapet. När Maria frågar efter Jesus blir hon avvisad. Jesus frågar: ”Vem är min mor och mina bröder?” Han ser på dem som sitter runt honom och säger: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor.”
Släktskapets hårda subkultur får ge vika för något nytt: den familj vi väljer.

Bortglömd men oskyldig
Samtidigt är Jesus modersbild ganska kravlös. De vuxna barnens mor har kanske inga självskrivna rättigheter längre, men samtidigt verkar hon vara befriad från skyldigheterna. Hon får träda åt sidan som obehövlig.
Jag drar en parallell till de stora rörelsernas 1900-tal – modersupproret i form av politisk revolt, modersupproret i form av musikalisk revolt. När någon blev kommunist, drog iväg i ett hippietåg eller klädde sig i svart och smyckade sig med säkerhetsnålar ställde det inga speciella krav på mamman. Hon satt kanske där och kände sig bortglömd men hon hade gjort sitt: producerat ett fördomsfritt barn som kunde kasta sig in i den nya världens famn.

Men samtidigt bubblade något annat under ytan. I andra världskrigets kölvatten föddes anknytningsteorierna. Tidigare var det moderns plikt att se till att barnen överlevde, sedan kunde hon luta sig tillbaka och hoppas på tacksamhet från barnen.

Nu blev det moderns plikt att se till att barnen blev lyckliga.

Mycket jobb och sen betalar du

Problemet var att barnen så sällan var lyckliga. Samtidigt hade de blivit frisläppta ur tacksamhetens bur – de behövde inte ta hand om sin mor för att hon på ett självskrivet sätt var en god mor. De kunde visserligen ta hand om henne, men de behövde inte tycka om det.

Nu hade skuldbördan flyttat över till modern. Tidigare var begrepp som lycka och framgång stenar i barnens famn: något de skulle producera av plikt, av tacksamhet, som gåva till sina föräldrar. Nu flyttades allt det där över till modern. Det var hennes plikt att se till att barnen klarade sig i livet. Problemet var att det fanns så lite tid. Om det lilla barnet inte lyckades knyta an till sin mor under den första spädbarnstiden hade modern misslyckats. Och hade hon misslyckats fanns det inte så mycket mer att göra än att vara ångerfylld och bidra till psykoterapin.
Stackars mor. Aldrig under mänsklighetens historia hade det varit en så dålig deal att få avkomma: mycket jobb och antagligen negativ utdelning.

Frikänd men tveksam
I dag lever vi i ett post-psykoterapeutiskt tillstånd. När de kognitiva terapierna svept in över terapifältet är modern kanske inte frikänd men det finns hopp: saker går tydligen att rätta till. Samtidigt pekar forskningen om gener på att vi i mycket högre grad än vi trodde ännu för tjugo år sedan ärver våra personligheter. Vi kan visserligen fortfarande skylla våra problem på våra föräldrar men de kan med gott samvete påstå att den tråkiga trenden startade med någon förfader i tidigare släktled.

Är modern nu frikänd efter en period i rannsakningshäkte? Nej, det är hon inte. Och det är tv:ns och de sociala mediernas fel.

Den moderna populärkulturens goda medelklassmor är en korsning mellan muminmamman och Snorken: intelligent, målmedveten och samtidigt öm, vårdande och bekymmerslöst förstående.

Hon har en karriär för att barnen ska kunna vara stolta över henne.
Hon står dem nära för att de ska kunna berätta allt för henne.

Hon ska framför allt ha en relation till sina barn. Nu har relationen blivit kravfylld både för barnen och modern, för de borde ju tillsammans prestera den och bygga upp den kryddad med regelbundna ”jag älskar dig” enligt modell från amerikanska tv-serier.

Där sitter de alltså och ser på varann över köksbordet: modern och barnet. De vet inte riktigt var de varit eller vart de är på väg. De vet inte precis om de ska falla i varandras famn. De vet att de är individer men också evigt fångna i sina roller.

De dricker kaffe och säger: Jaha, det börjar bli vår.
Sofia Torvalds



betraktat. "Domedagen är som en helig dans då Jesus kommer att blåsa ut, rensa ut, döma ut all synd, all smärta, all ondska och allt lidande från världen." 23.11.2019 kl. 12:00
Niklas Wallis förordnas till tf. kaplan, Timo Saitajoki till kaplan och Anders Store till kyrkoherde i nya Kronoby församling.

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen och i vanlig ordning var det en diger föredragningslista man behandlade. 22.11.2019 kl. 13:28
Frågan om vigsel av samkönade par är en fråga som nästa kyrkomöte tar ställning till, konstaterar Lucas Snellman.

val. Kandidatuppställningen inför valet av kyrkomötesombud bjuder på överraskningar och glädjeämnen. Det blir ett spännande val, tror Lucas Snellman. 22.11.2019 kl. 12:28

Anne Hätönen är kantor i Johannes församling. Hennes favoritplats är den nygamla fåtöljen hemma.

psalmsång. "Psalmsång är också något som vi skapar tillsammans, det är ingenting som jag kan uppnå ensam." 22.11.2019 kl. 11:53
Sjur Isaksen besökte Helsingfors och talade till församlingsmedarbetare om att möta föräldrarna som vänder sig till församlingen för att ordna dop.

dop. Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential. 22.11.2019 kl. 09:12
Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.

språk. Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom. 21.11.2019 kl. 09:48
Stiftsfullmäktige består av sju präster och fjorton lekmän.

val. Både på listan "Tillsammans" och "En kyrka för alla" vill kandidaterna till stiftsfullmäktige arbeta för att alla par ska ha möjlighet till kyrklig vigsel. 18.11.2019 kl. 10:49
Listan "För Kristi kyrka" ställer upp kandidater både i kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktigevalet.

val. Listan ”För Kristi kyrka” har nu en programförklaring – och 18 kandidater för stiftsfullmäktige. 14.11.2019 kl. 13:40

film. Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 14.11.2019 kl. 11:02
Albert Häggblom, Harry Sanfrid Backström, Ingemar Klemets och Max-Olav Lassila ställer upp i valet av prästombud i kyrkomötet.

val. Listan ”På biblisk grund” och listan ”Jesus i centrum” är nu klara inför valet av kyrkomötesombud och valet av ombud för stiftsfullmäktige. 13.11.2019 kl. 15:06

Program. På grund av poststrejken utkommer Kyrkpressen inte den här veckan. För att du inte ska missa något som händer hittar du här församlingarnas program fram till första advent! 13.11.2019 kl. 10:29
Peter Strang tycker att man ska fråga sig själv vad man vill hinna med under sitt liv.

prioritera. – Döden är som solen – man kan bara titta på den en kort stund. Den ger perspektiv på livet, men sedan måste man vända blicken mot livet igen. 11.11.2019 kl. 15:04
Mari Johnson jobbar som diakoniarbetare i Matteus församling. Hennes favoritplats i stan är biosalongerna eller bokhandlarna runt om i Helsingfors.

ny i stan. "Ensamhet är ett stort problem för många men det finns skillnad på ensamhet och att vara ensam." 11.11.2019 kl. 13:50
Sakta täcks golvet med sovsäckar och mjukisdjur.

övernattning. Det fnissas och prasslar bakom altaret. En enorm luftmadrasspump surrar intill körläktaren och framför orgeln spelas det ett parti kort. Klockan närmar sig tio på lördag kväll men Matteuskyrkan i Östra centrum är bokstavligen full av liv när 25 barn sover över i kyrkan. 11.11.2019 kl. 13:34
Cittran är ett av de instrument Jan-Erk Nyholm spelar.

konsert. Musiken och teologin har varit sammanflätade under Jan-Erik Nyholms liv. Innan han gick i pension som kantor i Pedersöre församling 2013 hade han också varit pastor i Filadelfia i Korsnäs. 11.11.2019 kl. 09:15

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00