Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC
Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Mor är lite rar ibland

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor.
12.5.2013 kl. 09:00
Slå in ordet ”mor” i sökfältet på bibeln.se och du får 238 resultat. Det börjar med citatet ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett” i första Mosebok och slutar med Hebreerbrevets ”Han har ingen far, ingen mor och inget stamträd. Hans dagar har ingen början, hans liv inget slut. Han är lik Guds son: han förblir präst för alltid”.

Den starkaste moderstrenden i Bibeln är ett krav på respekt. Mor ska ha respekt. Hon ska ha det för att hon är mor, för att hon finns där, för att hon – det här verkar vara självklart – tagit hand om sina barn genom att ge dem mat och kläder.

I Nya testamentet sker en revolution. Nu blir mor lämnad, men inte för hustrun utan för lärjungaskapet. När Maria frågar efter Jesus blir hon avvisad. Jesus frågar: ”Vem är min mor och mina bröder?” Han ser på dem som sitter runt honom och säger: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor.”
Släktskapets hårda subkultur får ge vika för något nytt: den familj vi väljer.

Bortglömd men oskyldig
Samtidigt är Jesus modersbild ganska kravlös. De vuxna barnens mor har kanske inga självskrivna rättigheter längre, men samtidigt verkar hon vara befriad från skyldigheterna. Hon får träda åt sidan som obehövlig.
Jag drar en parallell till de stora rörelsernas 1900-tal – modersupproret i form av politisk revolt, modersupproret i form av musikalisk revolt. När någon blev kommunist, drog iväg i ett hippietåg eller klädde sig i svart och smyckade sig med säkerhetsnålar ställde det inga speciella krav på mamman. Hon satt kanske där och kände sig bortglömd men hon hade gjort sitt: producerat ett fördomsfritt barn som kunde kasta sig in i den nya världens famn.

Men samtidigt bubblade något annat under ytan. I andra världskrigets kölvatten föddes anknytningsteorierna. Tidigare var det moderns plikt att se till att barnen överlevde, sedan kunde hon luta sig tillbaka och hoppas på tacksamhet från barnen.

Nu blev det moderns plikt att se till att barnen blev lyckliga.

Mycket jobb och sen betalar du

Problemet var att barnen så sällan var lyckliga. Samtidigt hade de blivit frisläppta ur tacksamhetens bur – de behövde inte ta hand om sin mor för att hon på ett självskrivet sätt var en god mor. De kunde visserligen ta hand om henne, men de behövde inte tycka om det.

Nu hade skuldbördan flyttat över till modern. Tidigare var begrepp som lycka och framgång stenar i barnens famn: något de skulle producera av plikt, av tacksamhet, som gåva till sina föräldrar. Nu flyttades allt det där över till modern. Det var hennes plikt att se till att barnen klarade sig i livet. Problemet var att det fanns så lite tid. Om det lilla barnet inte lyckades knyta an till sin mor under den första spädbarnstiden hade modern misslyckats. Och hade hon misslyckats fanns det inte så mycket mer att göra än att vara ångerfylld och bidra till psykoterapin.
Stackars mor. Aldrig under mänsklighetens historia hade det varit en så dålig deal att få avkomma: mycket jobb och antagligen negativ utdelning.

Frikänd men tveksam
I dag lever vi i ett post-psykoterapeutiskt tillstånd. När de kognitiva terapierna svept in över terapifältet är modern kanske inte frikänd men det finns hopp: saker går tydligen att rätta till. Samtidigt pekar forskningen om gener på att vi i mycket högre grad än vi trodde ännu för tjugo år sedan ärver våra personligheter. Vi kan visserligen fortfarande skylla våra problem på våra föräldrar men de kan med gott samvete påstå att den tråkiga trenden startade med någon förfader i tidigare släktled.

Är modern nu frikänd efter en period i rannsakningshäkte? Nej, det är hon inte. Och det är tv:ns och de sociala mediernas fel.

Den moderna populärkulturens goda medelklassmor är en korsning mellan muminmamman och Snorken: intelligent, målmedveten och samtidigt öm, vårdande och bekymmerslöst förstående.

Hon har en karriär för att barnen ska kunna vara stolta över henne.
Hon står dem nära för att de ska kunna berätta allt för henne.

Hon ska framför allt ha en relation till sina barn. Nu har relationen blivit kravfylld både för barnen och modern, för de borde ju tillsammans prestera den och bygga upp den kryddad med regelbundna ”jag älskar dig” enligt modell från amerikanska tv-serier.

Där sitter de alltså och ser på varann över köksbordet: modern och barnet. De vet inte riktigt var de varit eller vart de är på väg. De vet inte precis om de ska falla i varandras famn. De vet att de är individer men också evigt fångna i sina roller.

De dricker kaffe och säger: Jaha, det börjar bli vår.
Sofia Torvalds



Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48
– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47
Kirkko & Kaupunki rapporterar utförligt om domen och diskussionen kring den på sin webbsida.

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22