Tjänsten och spänsten är ledord i Erik Liljeströms memoarer. FOTO: Johan Sandberg
Tjänsten och spänsten är ledord i Erik Liljeströms memoarer. FOTO: Johan Sandberg

Liljeström på väg mot målet

Erik Liljeström har gjort en intressant resa medan han skrivit sina memoarer. Jag har levt om mitt liv, säger han.
5.5.2013 kl. 12:00
Sjutton år efter att han gått i pension som kommundirektör i Vörå har Erik Liljeström nu gett ut berättelsen om sitt liv, Drömmen - vägen - målet.
 
Titeln syftar på ett minnesord biskop G.O. Rosenqvist gav dem som började studera vid Lärkkulla 1954: Ungdomar, dröm vackert, kämpa tappert, förtrösta på Gud.

– Rosenqvists ord har följt mig hela livet, säger Liljeström. Drömmen blev verklighet. Vägen är att akta på den tjänst man fått och kämpa tappert. Himlen som är mitt hem är målet.

Gudsförtröstan har följt med honom hela livet.

– Det är ganska klart att jag inte suttit här idag utan Guds ledning och hjälp.

Livet höll på att ta slut redan som åttaring då den unge Liljeström skulle hjälpa våren med islossningen i Purmo å. Han ramlade i ån men lyckades ta sig upp. Natten därpå drabbades han av kramper så häftiga att pappa trodde han skulle dö.

– Det var första gången jag upplevde Guds ingripande i mitt liv.
Erik Liljeström är född 1936 och växte upp som baptist i femte led i Lillby, Purmo.

– Jag var elva år gammal då jag klagade på att jag inte hade något att göra. Då satte pappa en Bibel i min hand och sade: Läs den här så ska vi återkomma sedan. Då läste jag genom Bibeln från pärm till pärm första gången. Sedan dess har jag läst igenom den kanske ytterligare tio gånger.

Blev ekumen
Som 17-åring lämnade han Purmo och började vid FKF, Fria Kristliga Folkhögskolan och Lärkkulla. Där lades grunden för hans ekumeniska inriktning.

– I min barndom sade man ofta att jag skulle blir präst. Det lät jag Gud avgöra en natt på Lärkkulla. Jag sade att jag betraktar det som din vilja om jag kommer in till Svenska Medborgarhögskolan. Kommer jag inte in så börjar jag i predikantskola. Jag kom in och blev förvaltningssocionom.
Sin första tjänst fick Liljeström som kommunal- och socialsekreterare i Larsmo. Han var på julfest i Sion i Överpurmo 1958 då han nåddes av ett telefonsamtal.

– Fullmäktigeordförande Wäinö W Fagerholm ringde och meddelade att jag fått tjänsten och frågade om jag kan börja redan på måndag. Det lovade jag. När jag återvände till min sittplats på julfesten vände jag på en lapp med en Bibelvers som placerats där. På lappen stod: ”Har någon fått en tjänst så akte han på tjänsten”.

Ord från Gud till fullmäktige
Som Guds ingripande ser han också att han klarat av tre allvarliga sjukdomstillbud. Och att han bevarats från alla nära ögat situationer då han mött älgar under sina resor som Kommunförbundets revisor
Men han har också sett att Gud ingripit i kommunalpolitiken.

– Ordet befall dina verk åt Herren så har dina planer framgång fungerar. När emigrationen från Vörå var som störst på 60- och 70-talen var Vöråfullmäktige ibland frusterat. Då ropade jag till Herren att nu måste du ge mig något som kan glädja fullmäktige. Jag fick nästan alltid bönesvar.

Till Vörå kom Liljeström 1970.

– På anställningsintervjun fick jag tre frågor: Vi har hört att du är religiös, predikar du också, hur ska du kunna industrialisera Vörå då det blir att gå på restaurang och hur är det med finskan?

– Jag svarade att ni nog kommer att se mig annonserad på ett och annat möte på min fritid. Man jag kommer aldrig att predika å tjänstens vägnar. Det var okej. Jag svarade också att är nykterist och kommer inte att ändra på det. Är det ett villkor kan vi avsluta diskussionen. Nej, det var det inte, fullmäktigeordförande sade att då får jag ju två.

Upp till bevis
Memoarerna har han gett ut i en upplaga på 500 exemplar på eget förlag. Han har lånat pengarna för det.

– Jag har blivit nekad tre gånger av förlagen av olika orsaker. De tror inte att boken går att sälja. Nu ska jag bevisa motsatsen.
Liljeström anser att alla borde skriva en berättelse om sitt liv.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31
Marja Pesonen vid Kyrkostyrelsen har länge arbetat med mentorskap inom den finska församlingsverksamheten. Hon vet att konceptet fungerar.

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00
Walkerskaféet i Helsingfors riktar sig till 13-17 åringar och om någon ser mycket äldre ut måste de styrka sin ålder. – Här talas bland annat finska, svenska, ryska, engelska och somaliska. Vår grundtes är att alla är välkomna, säger verksamhetsledare Christian Wentzel. (Foto: Michaela Rosenback)

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20
Mark Russell växte upp i ett krigsdrabbat Nordirland. – Den uppväxten präglade mig.

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00
Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00
– Jag vill gärna fortsätta skriva musik och ge ut den, att folk lyssnar och blir berörda och får ut någonting av den.

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00