Förlåtelse i parförhållandet – finns det gränser för förlåtelse? Sunita och Timothy funderar tillsammans. Foto: Matti Palmu
Förlåtelse i parförhållandet – finns det gränser för förlåtelse? Sunita och Timothy funderar tillsammans. Foto: Matti Palmu

Hustrun flyttar in med svärföräldrarna

Finska Missionssällskapets familjearbete befrämjar jämlikhet.

4.5.2013 kl. 17:00
Glada skratt  och andäktig tystnad avlöser varandra. Tretton äkta par är samlade till ledarutbildning för kyrkans familjearbete. Platsen är Nepalgunj, en gränsstad till Indien i södra Nepal. Kursen ordnas av NCFN, National Churches of Fellowship of Nepal ,som är en takorganisation för kyrkorna i Nepal. Manoj Pradhananga är koordinator för  familjearbetet och leder verksamheten tillsammans med sin fru Anjila.

Det finns ett skriande behov av familjearbete i Nepal,  där bland annat våld i familjen är mycket utbrett. För tre år sedan blev Finska Missionssällskapet engagerat i arbetet. Anna-Kaarina och Matti Palmu hade i tio års tid fungerat som utbildare inom familjearbetet i flera länder där Finska Missionssällskapet arbetar. Nu kunde deras expertis komma till användning också i Nepal.

Kursen i Jyoti Mandali församling i Nepalgunj är en av grundkurserna och i fyra dagar koncentrerar sig deltagarna innebörden av äktenskapet och det egna parförhållandet. Målet är att deltagarna, som denna gång huvudsakligen kommer från församlingarna i västra Nepal, ska kunna leda äktenskapskurser i sina egna församlingar.
 
– Vad är grunden för ett äktenskap?

Matti fäster blicken vid deltagarna och väntar tills Manoj tolkat till nepalesiska. Det här är inte lätt. Bilden på en pall med tre ben, som ritas upp på tavlan, hjälper oss på traven.

Anna-Kaarina ber oss slå upp 1 Mos. 2:24: ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett.” Pallens tre ben betyder att man lämnar sina föräldrar, förenas med sin make/maka och sammanfogas till ett. Om ett ben fattas stjälper pallen. Nu ges möjlighet för diskussion - och visst blir det en livlig sådan!

I Nepal är det kvinnan som enligt traditionen fysiskt lämnar sin familj och flyttar in under samma tak inte bara med sin man utan också med  svärföräldrarna.

– Nu förstår jag att jag aldrig känslomässigt lösgjort mig från mina föräldrar. Det är ju faktiskt min hustru och jag som ska komma överens om hur vi har det, säger en av deltagarna.

Diskussionen går vidare och vi funderar på om det finns en rädsla för konflikt och hur viktigt det är att mannen kan visa att han fortfarande hedrar sina föräldrar trots att mannens och kvinnans förhållande kommer i första hand.

Jämt ska vara jämt
Ledarutbildningen går till stor del ut på att deltagarna håller provlektioner som sedan utvärderas av ett annat par. Efter det ger Matti och Anna-Kaarina feedback. En av kriterierna för en lyckad lektion är att paret förbereder den  gemensamt och att lektionstiden fördelas jämnt mellan dem båda.

Det här är Palmus och Pradhanangas noga med. Jämt ska vara jämt. För männen är det en verklig utmaning att ge utrymme åt sina hustrur. Första kursdagen får deltagarna välja bland de ämnen som finns på listan. Det finns inte mycket tid för förberedelse, men till all lycka finns kursboken till hands. ”How to strengthen the family” berättar om hur man stärker familjen och är skriven av paret Palmu. Den finns nu också på nepalesiska och utgavs senaste sommar. Ursprungligen skrevs den för etiopiska förhållanden. Förutom att den är översatt är innehållet också anpassat till nepalesisk kontext.

Timothy och Sunita Rana Magar har valt temat ”Känslor”.  Liksom för de flesta paren är det första gången de håller ett anförande tillsammans, även om de båda enskilt är vana att tala inför publik. Båda har gått i Ebenezer bibelskola och Timothy är dessutom pastor.

Lektionen börjar lite trevande men snart glömmer båda sin nervositet och talar av egen erfarenhet över ämnet. Timothy och Sunita medger att det inte är så lätt att uttrycka sina känslor för varandra. Om man inte ger ord för sina känslor kan de tolkas fel och ge upphov till missförstånd. Men man kan också lära sig att läsa den andras kroppspråk.

Ett referat från boken sitter bra:

– Känslor som sådana är varken rätt eller fel – det är sättet att uttrycka dem som vi måste lära oss.

Lektionen varvas med gruppdiskussion och Timothy och Sunita får till slut uppbyggande kritik för sin lektion.

– Det här gjorde ni fint! Tro på er själva och era inneboende resurser, säger Anna-Kaarina. Hon påminner om att kärlek är mer än känslor. Kärlek är ett beslut att älska.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Mia Westerling



– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06
Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07