Förlåtelse i parförhållandet – finns det gränser för förlåtelse? Sunita och Timothy funderar tillsammans. Foto: Matti Palmu
Förlåtelse i parförhållandet – finns det gränser för förlåtelse? Sunita och Timothy funderar tillsammans. Foto: Matti Palmu

Hustrun flyttar in med svärföräldrarna

Finska Missionssällskapets familjearbete befrämjar jämlikhet.

4.5.2013 kl. 17:00
Glada skratt  och andäktig tystnad avlöser varandra. Tretton äkta par är samlade till ledarutbildning för kyrkans familjearbete. Platsen är Nepalgunj, en gränsstad till Indien i södra Nepal. Kursen ordnas av NCFN, National Churches of Fellowship of Nepal ,som är en takorganisation för kyrkorna i Nepal. Manoj Pradhananga är koordinator för  familjearbetet och leder verksamheten tillsammans med sin fru Anjila.

Det finns ett skriande behov av familjearbete i Nepal,  där bland annat våld i familjen är mycket utbrett. För tre år sedan blev Finska Missionssällskapet engagerat i arbetet. Anna-Kaarina och Matti Palmu hade i tio års tid fungerat som utbildare inom familjearbetet i flera länder där Finska Missionssällskapet arbetar. Nu kunde deras expertis komma till användning också i Nepal.

Kursen i Jyoti Mandali församling i Nepalgunj är en av grundkurserna och i fyra dagar koncentrerar sig deltagarna innebörden av äktenskapet och det egna parförhållandet. Målet är att deltagarna, som denna gång huvudsakligen kommer från församlingarna i västra Nepal, ska kunna leda äktenskapskurser i sina egna församlingar.
 
– Vad är grunden för ett äktenskap?

Matti fäster blicken vid deltagarna och väntar tills Manoj tolkat till nepalesiska. Det här är inte lätt. Bilden på en pall med tre ben, som ritas upp på tavlan, hjälper oss på traven.

Anna-Kaarina ber oss slå upp 1 Mos. 2:24: ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett.” Pallens tre ben betyder att man lämnar sina föräldrar, förenas med sin make/maka och sammanfogas till ett. Om ett ben fattas stjälper pallen. Nu ges möjlighet för diskussion - och visst blir det en livlig sådan!

I Nepal är det kvinnan som enligt traditionen fysiskt lämnar sin familj och flyttar in under samma tak inte bara med sin man utan också med  svärföräldrarna.

– Nu förstår jag att jag aldrig känslomässigt lösgjort mig från mina föräldrar. Det är ju faktiskt min hustru och jag som ska komma överens om hur vi har det, säger en av deltagarna.

Diskussionen går vidare och vi funderar på om det finns en rädsla för konflikt och hur viktigt det är att mannen kan visa att han fortfarande hedrar sina föräldrar trots att mannens och kvinnans förhållande kommer i första hand.

Jämt ska vara jämt
Ledarutbildningen går till stor del ut på att deltagarna håller provlektioner som sedan utvärderas av ett annat par. Efter det ger Matti och Anna-Kaarina feedback. En av kriterierna för en lyckad lektion är att paret förbereder den  gemensamt och att lektionstiden fördelas jämnt mellan dem båda.

Det här är Palmus och Pradhanangas noga med. Jämt ska vara jämt. För männen är det en verklig utmaning att ge utrymme åt sina hustrur. Första kursdagen får deltagarna välja bland de ämnen som finns på listan. Det finns inte mycket tid för förberedelse, men till all lycka finns kursboken till hands. ”How to strengthen the family” berättar om hur man stärker familjen och är skriven av paret Palmu. Den finns nu också på nepalesiska och utgavs senaste sommar. Ursprungligen skrevs den för etiopiska förhållanden. Förutom att den är översatt är innehållet också anpassat till nepalesisk kontext.

Timothy och Sunita Rana Magar har valt temat ”Känslor”.  Liksom för de flesta paren är det första gången de håller ett anförande tillsammans, även om de båda enskilt är vana att tala inför publik. Båda har gått i Ebenezer bibelskola och Timothy är dessutom pastor.

Lektionen börjar lite trevande men snart glömmer båda sin nervositet och talar av egen erfarenhet över ämnet. Timothy och Sunita medger att det inte är så lätt att uttrycka sina känslor för varandra. Om man inte ger ord för sina känslor kan de tolkas fel och ge upphov till missförstånd. Men man kan också lära sig att läsa den andras kroppspråk.

Ett referat från boken sitter bra:

– Känslor som sådana är varken rätt eller fel – det är sättet att uttrycka dem som vi måste lära oss.

Lektionen varvas med gruppdiskussion och Timothy och Sunita får till slut uppbyggande kritik för sin lektion.

– Det här gjorde ni fint! Tro på er själva och era inneboende resurser, säger Anna-Kaarina. Hon påminner om att kärlek är mer än känslor. Kärlek är ett beslut att älska.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Mia Westerling



Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19