Sven-olav back anlände till Helsingfors (26.3)för att föreläsa på seminariet ”Lutherdomens sista dagar? ” FOTO: Tomas von Martens
Sven-olav back anlände till Helsingfors (26.3)för att föreläsa på seminariet ”Lutherdomens sista dagar? ” FOTO: Tomas von Martens

Blev katolik via Luther

Genom arbetet som präst i lutherska kyrkan blev han medveten om kyrkans katolska arv och dess betydelse för hans egen kristna tro. För fem år sedan konverterade han och blev katolik fullt ut.
19.4.2013 kl. 13:31
De har gått drygt trettio år sedan jag träffade Sven-Olav Back. Vi studerade båda en kort tid vid Biblicum I Uppsala – en institution som stod Lutherska bekännelsekyrkan nära.
 
– Jag blev aldrig medlem i bekännelsekyrkan, som jag upplevde som alltför fanatisk, i synnerhet i sin syn på kyrkogemenskap. Vid Biblicum satt man inne med den enda rätta bibelsynen och höll hårt på teorin om verbalinspirationen. Jag minns en rätt underhållande anekdot om att vi i dag hade haft Guds röst på band om Moses bara hade haft en bandspelare med sig uppe på Sinai berg. Bekännelsekyrkan tog också långt avstånd från det som var min egen bakgrund, den evangeliska fromheten, säger Back som i tiderna sjöng i Evangeliska ungas ungdomskör, numera Evangelicum.

Back berättar att det var under tiden på Biblicum som han kom in i sin första bibelkris.

– Det är ju förstås absurt för deras mål var ju skydda oss från liberalteologins fördärvliga påverkan. När jag försökte tillämpa rådet att själv se efter vad som egentligen står i bibeltexterna, stötte jag på fenomen som ledde till att den rigida bibelsynen blev problematisk.
Back studerade hebreiska och grekiska också vid Uppsala universitet där han senare tog en fil.kand. Han flyttade hem till Finland och slutförde sina teologiska studier vid Åbo Akademi där han också doktorerade. Det var under en kurs vid ÅA som Back första gången blev förtjust i Luther och bestämde sig för att läsa till präst. Som färdig präst verkade han i några år på Åland i Geta och Finström. Därefter återvände han till Åbo för att doktorera.

För fem år sedan konverterade han till katolicismen.

– Om vi tar det från början så måste jag gå tillbaka ända till min tid som församlingspastor eller adjunkt som det hette på den tiden. Jag märkte att den utbildning jag fått inte var tillräcklig för att kunna arbeta som präst. Och det fanns ingen jag kunde vända mig till och be om hjälp, ingen mentor, säger Back.

Han poängterar att det inte var fel på utbildningen i sig men att den inte var tillräcklig för det praktiska arbetet som präst i en församling. Back började läsa de svenska teologerna Bo Giertz och Gunnar Rosendals böcker.

Hittade en katolsk ådra
– Hos dem hittade jag det jag sökte, skärpta resonemang parat med vishet och människokännedom. I efterhand har jag sedan märkt att det finns en stark katolsk ådra hos dem. Speciellt Rosendals bok Kyrklig förnyelse satte min själ i brand. Rosendal är den svenska högkyrklighetens fader.

Rosendals kyrkliga förnyelse kan komprimeras till fyra punkter berättar Back: för det första vikten av att hålla sig till bekännelsen, för det andra det sakramentala, där Rosendal räknar med sju sakrament, vilket inte lutheraner gör, för det tredje omsorgen om det liturgiska vilket betyder att det yttre ceremonierna och det inre livet inte kan skiljas åt, och för det fjärde en ämbetssyn där biskopen ingår i den apostoliska successionen och håller på sin hierarkiska auktoritet i lärofrågor.

– Jag började tillämpa de här idéerna bland annat i de gudstjänster jag höll som präst. Jag höll en högkyrklig mässa i Korpo och efteråt kom två turister från Österrike och sa att ”es war so katholisch” – det var så katolskt.

Back märkte mer och mer att det som fanns kvar av det katolska arvet i den lutherska kyrkan var det som hade betydelse för hans egen övertygelse.

– Det intressanta var att jag upptäckte att liberalteologi och den evangeliska och pietistiska lågkyrklighet som var min egen bakgrund hade stora likheter och i viss mening strävade åt samma håll. I både klassisk liberalteologi typ Adolf von Harnack och i evangelisk lågkyrklighet är det innerligheten i motsats till det ”yttre” som förklaras som det centrala i kristendomen. Och det här står i bjärt kontrast till det högkyrkliga och katolska, där det inre och det yttre hänger samman, säger Back.
 
Tillsammans med andra likasinnade började han fundera på de här sakerna och hur man skulle göra rent praktiskt i gudstjänsten med sakramenten och det liturgiska.

– Men det var svårt att få något gehör för de här tankarna, speciellt bland väckelsekristna. Jag började förstå hur nedbrytande det pietistiska och liberala har varit för det katolska arvet.

Luther var katolsk
Luther själv var mycket katolsk på alla dessa punkter utom vad gäller synen på biskopens ämbete.

– Det beror på att fursten i de protestantiska länderna fick rollen som en sorts superbiskop. I förlängningen ledde det här sedan till våra statskyrkor, säger Back.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



kaplansval. Med en rösts marginal valdes Ann-Mari Audas-Willman till ny kaplan i Närpes församling. Kyrkofullmäktige förrättade valet. 20.12.2018 kl. 23:09
Janette Lagerroos firar julafton i Hitis.

skärgård. När juldagsmorgon glimmar är åtminstone prästen vaken – också i skärgården. 20.12.2018 kl. 14:06

biskopens julhälsning. Vem kan vi lita på? Den frågan ställs vi allt oftare inför idag när vi försöker skilja på vad som är tillförlitliga nyheter och vad som är medveten förvrängning av fakta. 24.12.2018 kl. 09:00
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

samkönad vigsel. Johannes församling i Helsingfors öppnar sina kyrkor för vigsel av samkönade par. Beslutet fattades på fredagen av församlingsrådet. 14.12.2018 kl. 19:21
Ann-Mari Audas-Willman söker sig bort efter nästan åtta år i Solf.

Solf. Ann-Mari Audas-Willman, kyrkoherde i Solf, lämnar församlingen i början av nästa år. 14.12.2018 kl. 16:29
Martina Harms-Aalto är ny förtroendevald i Johannes församling.

nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35
Johan Terho försökte fly tröttheten genom att byta jobb. Men när väggen kom emot märkte han att han saknat att vara församlingspräst.

utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21
May Wikström.

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20
Kyrkoherdarna Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store tror att det finns en beredskap i kommunen att slå ihop församlingarna.

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33
Julen kan vara ganska bra även om den inte blir perfekt.

advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52
Ann-Christine Nordqvist-Källström och Susanne Westerlund välkomnar adventstiden och De vackraste julsångerna.

de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04
Johanna Holmäng bor i Forsby, men kring tio dagar i månaden arbetar hon i Umeå.

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31
Jonas Ahlforn ser kyrkans
styrka i att möta människor i kris, för kyrkan har redan reflekterat över de stora livsfrågorna.

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00
Prästerna Mari Puska (t.v.) och Malena Björkgren vid synodalmötet i Åbo. Biskop Bo-Göran Åstrand talade till 180 präster om folkkyrkan i förändring

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00