Sven-olav back anlände till Helsingfors (26.3)för att föreläsa på seminariet ”Lutherdomens sista dagar? ” FOTO: Tomas von Martens
Sven-olav back anlände till Helsingfors (26.3)för att föreläsa på seminariet ”Lutherdomens sista dagar? ” FOTO: Tomas von Martens

Blev katolik via Luther

Genom arbetet som präst i lutherska kyrkan blev han medveten om kyrkans katolska arv och dess betydelse för hans egen kristna tro. För fem år sedan konverterade han och blev katolik fullt ut.
19.4.2013 kl. 13:31
De har gått drygt trettio år sedan jag träffade Sven-Olav Back. Vi studerade båda en kort tid vid Biblicum I Uppsala – en institution som stod Lutherska bekännelsekyrkan nära.
 
– Jag blev aldrig medlem i bekännelsekyrkan, som jag upplevde som alltför fanatisk, i synnerhet i sin syn på kyrkogemenskap. Vid Biblicum satt man inne med den enda rätta bibelsynen och höll hårt på teorin om verbalinspirationen. Jag minns en rätt underhållande anekdot om att vi i dag hade haft Guds röst på band om Moses bara hade haft en bandspelare med sig uppe på Sinai berg. Bekännelsekyrkan tog också långt avstånd från det som var min egen bakgrund, den evangeliska fromheten, säger Back som i tiderna sjöng i Evangeliska ungas ungdomskör, numera Evangelicum.

Back berättar att det var under tiden på Biblicum som han kom in i sin första bibelkris.

– Det är ju förstås absurt för deras mål var ju skydda oss från liberalteologins fördärvliga påverkan. När jag försökte tillämpa rådet att själv se efter vad som egentligen står i bibeltexterna, stötte jag på fenomen som ledde till att den rigida bibelsynen blev problematisk.
Back studerade hebreiska och grekiska också vid Uppsala universitet där han senare tog en fil.kand. Han flyttade hem till Finland och slutförde sina teologiska studier vid Åbo Akademi där han också doktorerade. Det var under en kurs vid ÅA som Back första gången blev förtjust i Luther och bestämde sig för att läsa till präst. Som färdig präst verkade han i några år på Åland i Geta och Finström. Därefter återvände han till Åbo för att doktorera.

För fem år sedan konverterade han till katolicismen.

– Om vi tar det från början så måste jag gå tillbaka ända till min tid som församlingspastor eller adjunkt som det hette på den tiden. Jag märkte att den utbildning jag fått inte var tillräcklig för att kunna arbeta som präst. Och det fanns ingen jag kunde vända mig till och be om hjälp, ingen mentor, säger Back.

Han poängterar att det inte var fel på utbildningen i sig men att den inte var tillräcklig för det praktiska arbetet som präst i en församling. Back började läsa de svenska teologerna Bo Giertz och Gunnar Rosendals böcker.

Hittade en katolsk ådra
– Hos dem hittade jag det jag sökte, skärpta resonemang parat med vishet och människokännedom. I efterhand har jag sedan märkt att det finns en stark katolsk ådra hos dem. Speciellt Rosendals bok Kyrklig förnyelse satte min själ i brand. Rosendal är den svenska högkyrklighetens fader.

Rosendals kyrkliga förnyelse kan komprimeras till fyra punkter berättar Back: för det första vikten av att hålla sig till bekännelsen, för det andra det sakramentala, där Rosendal räknar med sju sakrament, vilket inte lutheraner gör, för det tredje omsorgen om det liturgiska vilket betyder att det yttre ceremonierna och det inre livet inte kan skiljas åt, och för det fjärde en ämbetssyn där biskopen ingår i den apostoliska successionen och håller på sin hierarkiska auktoritet i lärofrågor.

– Jag började tillämpa de här idéerna bland annat i de gudstjänster jag höll som präst. Jag höll en högkyrklig mässa i Korpo och efteråt kom två turister från Österrike och sa att ”es war so katholisch” – det var så katolskt.

Back märkte mer och mer att det som fanns kvar av det katolska arvet i den lutherska kyrkan var det som hade betydelse för hans egen övertygelse.

– Det intressanta var att jag upptäckte att liberalteologi och den evangeliska och pietistiska lågkyrklighet som var min egen bakgrund hade stora likheter och i viss mening strävade åt samma håll. I både klassisk liberalteologi typ Adolf von Harnack och i evangelisk lågkyrklighet är det innerligheten i motsats till det ”yttre” som förklaras som det centrala i kristendomen. Och det här står i bjärt kontrast till det högkyrkliga och katolska, där det inre och det yttre hänger samman, säger Back.
 
Tillsammans med andra likasinnade började han fundera på de här sakerna och hur man skulle göra rent praktiskt i gudstjänsten med sakramenten och det liturgiska.

– Men det var svårt att få något gehör för de här tankarna, speciellt bland väckelsekristna. Jag började förstå hur nedbrytande det pietistiska och liberala har varit för det katolska arvet.

Luther var katolsk
Luther själv var mycket katolsk på alla dessa punkter utom vad gäller synen på biskopens ämbete.

– Det beror på att fursten i de protestantiska länderna fick rollen som en sorts superbiskop. I förlängningen ledde det här sedan till våra statskyrkor, säger Back.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Tanya Weinstein vill inte ge färdiga svar, men hon vill att publiken stannar upp och tänker efter.

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00
Den gemensamma undervisning som föreslås gäller de delar av läroplanen som har ett gemensamt innehåll, inte alla lektioner.

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21
Redan som barn visste Ulla-Christina Sjöman att hon ville vara Guds medhjälpare.

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26
MetallmässaN, som blivit särskilt populär just i Finland, är en gudstjänst med Heavy metal-musik.

musik. Sari Murtonen vid Östra Finlands universitet har intervjuat tio unga vuxna om vad de uppfattar som andlig musik. 17.3.2016 kl. 15:23

vanda. Nu är Vandaförsamlingarna och Vanda stad eniga om hur kvarteret vid Dickursby kyrka ska utvecklas. 17.3.2016 kl. 11:02

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53
Erik Wahlströms
bägge föräldrar var officerare i Frälsningsarmén. (Erik Wahlström står på fotot till vänster om sin mamma Astrid.)

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00
Ari Matikainen.

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40
Jan-Erik Andelin börjar jobba på Kyrkpressen i februari.

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34
Siv Jern och Barbro Eriksson har båda stor sakkunskap och lång arbetserfarenhet, nämner biskop Bo-Göran Åstrand i motiveringen.

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31
Just nu fylls Jessica Högnabba-Akins dagar av vagnspromenader, men om ett drygt år börjar hon på nya jobbet.

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59
Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32