Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

För att inte bli förtappad

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning.
13.4.2013 kl. 12:00
Missionärsbarn i Taiwan som utnyttjats sexuellt på sitt internat, en cancersjuk man som trodde sig ha blivit helad men bara blev sämre, ett barn som vuxit upp så isolerat att hon aldrig haft en vän – Janne Villas färska bok om andligt våld är skakande läsning.

Villa har jobbat i olika kyrkliga medier sedan 90-talet. Under åren som journalist har han rapporterat också om kyrkors och samfunds mörka kapitel, hemligheter som många helst hade blundat för. Villa – som också arbetar som terapeut – har kommit till att de flesta av de berättelser han lyfter upp kretsar kring begreppet skam.

– Utomstående kan inte förstå hur svårt det är för människor att behandla och lyfta fram upplevelser av våld som riktats mot dem själva. Det är förvånande hur ofta offren anklagar sig själva och känner skam för sådant som andra gjort. Att bryta ner muren av skam har för många varit ett enormt arbete och en lång process. Det kan man inte förstå om man aldrig själv upplevt något liknande.
 
Villa skriver om andligt våld. Och vad är då andligt våld? Som värst handlar det om fruktansvärda fysiska och psykiska övergrepp som utförs i religionens namn. Som lindrigast handlar det till exempel om att ett samfund har strikta normer för medlemmarnas livsstil.

– En stor del av medlemmarna tycker kanske att gränserna är sunda och friska och håller folk på den rätta vägen, men samma instruktioner – som kan gälla till exempel vem du får sällskapa med och hur – kan leda till stor ångest hos andra. Det kan finnas regler för vad du får tänka och vad du får säga. Om man kombinerar det här med påtryckningar från rörelsens håll så är det sådant som många upplever som andligt våld.

Många nya offer
Det kapitel i Villas bok som fått mest uppmärksamhet i medierna är det som handlar om sexuellt utnyttjande av barn vid Finska Missionssällskapets internat i Taiwan. Själva nyheten kom redan på 90-talet och när Janne Villa började rota i saken trodde han att han skulle berätta en historia om hur väl en organisation tagit itu med maktmissbruk och hur väl den tagit hand om sina offer.

Och visst är det fortfarande den berättelsen Villa berättar. Men samtidigt upptäckte han att han rotade i något som aktualiserade gamla sår.

– När jag började gräva i det trädde många nya offer fram. En orsak är förstås att det gått en tid sedan det skett, offren har blivit äldre och är mer redo att tala ut om vad som hänt. Många har varit mycket unga då problemet blev offentligt år 1995. De har varit väldigt trasiga psykiskt och har inte kunnat prata om vad som hände. Det finns många som fortfarande mår jättedåligt, själv känner jag till sex personer som börjat i terapi nyligen. Många har inte alls diskuterat de här sakerna med sina föräldrar, syskon och vänner. Det finns en bra och aktiv stödgrupp för offren, men man ser fortfarande att alla problem inte är utredda.

Villa tycker som sagt att FMS skött sig bra: tillkallat experter, betalat för terapi för offren och bytt ut personal för att kunna sköta allt korrekt.

– Ändå var processen också för dem både lång, långsam och smärtsam.

 Det handlar om väldigt svåra saker.

Nej till hemskola
Vad gäller sexuellt utnyttjande av barn tycker Villa att Taiwanaffären visar att också lagstiftarna har en process att gå in i. Eftersom brotten preskriberats har huvudförövaren på barnhemmet i Taiwan fortfarande inte ställts till svar för sina gärningar.

– Lagstiftningen beaktar inte brottets natur. Inom många rörelser – inte bara på FMS:s internat i Taiwan – finns det liknande erfarenheter. När det gäller grovt utnyttjande av barn tycker jag att lagen borde jämställa brotten med mord, det är erfarenheter som krossar människor så grundligt och som man kan behandla först när man blivit tillräckligt stark. Man borde kunna öppna fallen senare, speciellt om förövaren haft många offer.
 
Villas bok tar upp många rörelser där barn på ett eller annat sätt blir offer för de vuxnas religiositet – de isoleras och straffas och hotas med evig förtappelse. Hur ska man förebygga sådana problem?

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Sofia Torvalds



Mia Anderssén-Löf är kyrkoherde i Nykarleby församling.

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25
Han kallar sig en rastös rebell som hittat hem. Magnus Persson, tidigare pastor i partykyrkan United är nu lutherska präst.

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28
Måste julklappen vara något man kan paketera?

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11
Jonas Jansson gillar jobbet på Intek i Jakobstad. Men ibland längtar han efter omväxling.

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56
Stina Lindgård har tilldelats Pro ecclesia-medalj.

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45
Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01
I butiken Lundagård i Jakobstad. Aja Lunds samlande är både jobb och hobby.

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31