Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

För att inte bli förtappad

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning.
13.4.2013 kl. 12:00
Missionärsbarn i Taiwan som utnyttjats sexuellt på sitt internat, en cancersjuk man som trodde sig ha blivit helad men bara blev sämre, ett barn som vuxit upp så isolerat att hon aldrig haft en vän – Janne Villas färska bok om andligt våld är skakande läsning.

Villa har jobbat i olika kyrkliga medier sedan 90-talet. Under åren som journalist har han rapporterat också om kyrkors och samfunds mörka kapitel, hemligheter som många helst hade blundat för. Villa – som också arbetar som terapeut – har kommit till att de flesta av de berättelser han lyfter upp kretsar kring begreppet skam.

– Utomstående kan inte förstå hur svårt det är för människor att behandla och lyfta fram upplevelser av våld som riktats mot dem själva. Det är förvånande hur ofta offren anklagar sig själva och känner skam för sådant som andra gjort. Att bryta ner muren av skam har för många varit ett enormt arbete och en lång process. Det kan man inte förstå om man aldrig själv upplevt något liknande.
 
Villa skriver om andligt våld. Och vad är då andligt våld? Som värst handlar det om fruktansvärda fysiska och psykiska övergrepp som utförs i religionens namn. Som lindrigast handlar det till exempel om att ett samfund har strikta normer för medlemmarnas livsstil.

– En stor del av medlemmarna tycker kanske att gränserna är sunda och friska och håller folk på den rätta vägen, men samma instruktioner – som kan gälla till exempel vem du får sällskapa med och hur – kan leda till stor ångest hos andra. Det kan finnas regler för vad du får tänka och vad du får säga. Om man kombinerar det här med påtryckningar från rörelsens håll så är det sådant som många upplever som andligt våld.

Många nya offer
Det kapitel i Villas bok som fått mest uppmärksamhet i medierna är det som handlar om sexuellt utnyttjande av barn vid Finska Missionssällskapets internat i Taiwan. Själva nyheten kom redan på 90-talet och när Janne Villa började rota i saken trodde han att han skulle berätta en historia om hur väl en organisation tagit itu med maktmissbruk och hur väl den tagit hand om sina offer.

Och visst är det fortfarande den berättelsen Villa berättar. Men samtidigt upptäckte han att han rotade i något som aktualiserade gamla sår.

– När jag började gräva i det trädde många nya offer fram. En orsak är förstås att det gått en tid sedan det skett, offren har blivit äldre och är mer redo att tala ut om vad som hänt. Många har varit mycket unga då problemet blev offentligt år 1995. De har varit väldigt trasiga psykiskt och har inte kunnat prata om vad som hände. Det finns många som fortfarande mår jättedåligt, själv känner jag till sex personer som börjat i terapi nyligen. Många har inte alls diskuterat de här sakerna med sina föräldrar, syskon och vänner. Det finns en bra och aktiv stödgrupp för offren, men man ser fortfarande att alla problem inte är utredda.

Villa tycker som sagt att FMS skött sig bra: tillkallat experter, betalat för terapi för offren och bytt ut personal för att kunna sköta allt korrekt.

– Ändå var processen också för dem både lång, långsam och smärtsam.

 Det handlar om väldigt svåra saker.

Nej till hemskola
Vad gäller sexuellt utnyttjande av barn tycker Villa att Taiwanaffären visar att också lagstiftarna har en process att gå in i. Eftersom brotten preskriberats har huvudförövaren på barnhemmet i Taiwan fortfarande inte ställts till svar för sina gärningar.

– Lagstiftningen beaktar inte brottets natur. Inom många rörelser – inte bara på FMS:s internat i Taiwan – finns det liknande erfarenheter. När det gäller grovt utnyttjande av barn tycker jag att lagen borde jämställa brotten med mord, det är erfarenheter som krossar människor så grundligt och som man kan behandla först när man blivit tillräckligt stark. Man borde kunna öppna fallen senare, speciellt om förövaren haft många offer.
 
Villas bok tar upp många rörelser där barn på ett eller annat sätt blir offer för de vuxnas religiositet – de isoleras och straffas och hotas med evig förtappelse. Hur ska man förebygga sådana problem?

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Sofia Torvalds



rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44
Robert Lemberg är kaplan i Agricola svenska församling.

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37
Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01
Henrik Östman och Johanna Häggblom framför bilderna som ska hjälpa konfirmanderna att memorera trosbekännelsen. Häggbloms kollega Ella-Mari Esselström har tecknat bilderna.

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37
Sommarlägerstämning  i Pieksämäki 2013. Årets läger skjuts nu upp med ett år.

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03
Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt tjänsten som kaplan i Kyrkslätt.

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04
Therese Almén säger att många sagt till henne att hon är tuff och stark. Det är adjektiv hon inte själv skulle beskriva sig med: – Det handlar om kärlek från min sida. Kärlek till barn. Kärlek till människor överlag, kärlek till livet.

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00
Mia Anderssén-Löf upplevde en stämningsfull och glad jul i Ramallah medan staden var i blockad. 

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00
Med hjälp av sånger och böcker förmedlar Jonas och Malin Forsblom påskens budskap till barnen Johannes och Emma. 

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16
Frivilliga från Pargas IF får kundens köplista av församlingen, sedan packar de ner varorna och kör dem till rätt adress.

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55
Även om vissa av novellerna är skrivna i jagform är de inte självbiografiska. ”Jag har skapat ett fiktionaliserat jag”, säger Axel Åhman.

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00