Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

För att inte bli förtappad

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning.
13.4.2013 kl. 12:00
Missionärsbarn i Taiwan som utnyttjats sexuellt på sitt internat, en cancersjuk man som trodde sig ha blivit helad men bara blev sämre, ett barn som vuxit upp så isolerat att hon aldrig haft en vän – Janne Villas färska bok om andligt våld är skakande läsning.

Villa har jobbat i olika kyrkliga medier sedan 90-talet. Under åren som journalist har han rapporterat också om kyrkors och samfunds mörka kapitel, hemligheter som många helst hade blundat för. Villa – som också arbetar som terapeut – har kommit till att de flesta av de berättelser han lyfter upp kretsar kring begreppet skam.

– Utomstående kan inte förstå hur svårt det är för människor att behandla och lyfta fram upplevelser av våld som riktats mot dem själva. Det är förvånande hur ofta offren anklagar sig själva och känner skam för sådant som andra gjort. Att bryta ner muren av skam har för många varit ett enormt arbete och en lång process. Det kan man inte förstå om man aldrig själv upplevt något liknande.
 
Villa skriver om andligt våld. Och vad är då andligt våld? Som värst handlar det om fruktansvärda fysiska och psykiska övergrepp som utförs i religionens namn. Som lindrigast handlar det till exempel om att ett samfund har strikta normer för medlemmarnas livsstil.

– En stor del av medlemmarna tycker kanske att gränserna är sunda och friska och håller folk på den rätta vägen, men samma instruktioner – som kan gälla till exempel vem du får sällskapa med och hur – kan leda till stor ångest hos andra. Det kan finnas regler för vad du får tänka och vad du får säga. Om man kombinerar det här med påtryckningar från rörelsens håll så är det sådant som många upplever som andligt våld.

Många nya offer
Det kapitel i Villas bok som fått mest uppmärksamhet i medierna är det som handlar om sexuellt utnyttjande av barn vid Finska Missionssällskapets internat i Taiwan. Själva nyheten kom redan på 90-talet och när Janne Villa började rota i saken trodde han att han skulle berätta en historia om hur väl en organisation tagit itu med maktmissbruk och hur väl den tagit hand om sina offer.

Och visst är det fortfarande den berättelsen Villa berättar. Men samtidigt upptäckte han att han rotade i något som aktualiserade gamla sår.

– När jag började gräva i det trädde många nya offer fram. En orsak är förstås att det gått en tid sedan det skett, offren har blivit äldre och är mer redo att tala ut om vad som hänt. Många har varit mycket unga då problemet blev offentligt år 1995. De har varit väldigt trasiga psykiskt och har inte kunnat prata om vad som hände. Det finns många som fortfarande mår jättedåligt, själv känner jag till sex personer som börjat i terapi nyligen. Många har inte alls diskuterat de här sakerna med sina föräldrar, syskon och vänner. Det finns en bra och aktiv stödgrupp för offren, men man ser fortfarande att alla problem inte är utredda.

Villa tycker som sagt att FMS skött sig bra: tillkallat experter, betalat för terapi för offren och bytt ut personal för att kunna sköta allt korrekt.

– Ändå var processen också för dem både lång, långsam och smärtsam.

 Det handlar om väldigt svåra saker.

Nej till hemskola
Vad gäller sexuellt utnyttjande av barn tycker Villa att Taiwanaffären visar att också lagstiftarna har en process att gå in i. Eftersom brotten preskriberats har huvudförövaren på barnhemmet i Taiwan fortfarande inte ställts till svar för sina gärningar.

– Lagstiftningen beaktar inte brottets natur. Inom många rörelser – inte bara på FMS:s internat i Taiwan – finns det liknande erfarenheter. När det gäller grovt utnyttjande av barn tycker jag att lagen borde jämställa brotten med mord, det är erfarenheter som krossar människor så grundligt och som man kan behandla först när man blivit tillräckligt stark. Man borde kunna öppna fallen senare, speciellt om förövaren haft många offer.
 
Villas bok tar upp många rörelser där barn på ett eller annat sätt blir offer för de vuxnas religiositet – de isoleras och straffas och hotas med evig förtappelse. Hur ska man förebygga sådana problem?

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Sofia Torvalds



diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18