Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

Granska makten kräver kunskap

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik.
27.3.2013 kl. 12:45
I ett Radbyte i förra veckans KP skriver katoliken Sara Torvalds att bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt och tendentiöst journalister ser på det här med religion.

Problemet ligger djupare än att sekulära journalister har svårt att hålla isär begreppen då de rapporterar om till exempel valet av påve, menar Lars Lundsten som är medieforskare och lärare vid Arcada och Svenska social- och kommunalhögskolan.

– Det ligger i journalistikens väsen. Journalistiken är i själva verket ett kunskapssystem som organiserar världen på ett visst sätt. Men kristendomen är ett konkurrerande sätt att organisera kunskap om världen. Nu vet jag att många journalister säger att det där är bara strunt, journalister berättar bara hur världen ser ut. Men det är inte så.
Journalister kategoriserar fenomen i termer av maktkamp.

– Det ska journalistiken göra. Men det blir en automatik i det här som journalisterna kanske inte själva och kanske inte heller deras publik eller de som blir intervjuade alla gånger förstår.

När journalisten helt motiverat utgående från sitt uppdrag granskar en organisation, må den vara ett ministerium eller en religiös organisation, så är det automatiskt frågor om makt som blir gällande.

– Om den här organisationen då inte uppfattar sig arbeta enligt de här principerna så blir det go´morron yxskaft när man ställer frågor.
När det handlar om till exempel vem som ska bli följande påve tänker journalisten automatiskt: vem får makten inom den organisation som heter Katolska kyrkan?

– Men även om Katolska kyrkan som organisation också har en maktkultur, så är Katolska kyrkan – och vilken kyrka som helst – förhoppningsvis i första hand inte en maktorganisation utan en religiös organisation. Och som religion analyserar kyrkan världen och vad som är viktigt och mindre viktigt med andra verktyg än vem som har makten och vem som blir misshandlad av makten.

Besvärliga paradoxer

En annan viktig fråga är att den journalist som verkligen ska klara av att granska till exempel kyrkan ur ett maktperspektiv måste vara påläst.
– Så att man inte gör som så många journalister gör när de frågar att när ska vi skilja kyrkan från staten, när vi redan har gjort det i Finland. Det är beklämmande, säger Lundsten.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59