Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

Granska makten kräver kunskap

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik.
27.3.2013 kl. 12:45
I ett Radbyte i förra veckans KP skriver katoliken Sara Torvalds att bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt och tendentiöst journalister ser på det här med religion.

Problemet ligger djupare än att sekulära journalister har svårt att hålla isär begreppen då de rapporterar om till exempel valet av påve, menar Lars Lundsten som är medieforskare och lärare vid Arcada och Svenska social- och kommunalhögskolan.

– Det ligger i journalistikens väsen. Journalistiken är i själva verket ett kunskapssystem som organiserar världen på ett visst sätt. Men kristendomen är ett konkurrerande sätt att organisera kunskap om världen. Nu vet jag att många journalister säger att det där är bara strunt, journalister berättar bara hur världen ser ut. Men det är inte så.
Journalister kategoriserar fenomen i termer av maktkamp.

– Det ska journalistiken göra. Men det blir en automatik i det här som journalisterna kanske inte själva och kanske inte heller deras publik eller de som blir intervjuade alla gånger förstår.

När journalisten helt motiverat utgående från sitt uppdrag granskar en organisation, må den vara ett ministerium eller en religiös organisation, så är det automatiskt frågor om makt som blir gällande.

– Om den här organisationen då inte uppfattar sig arbeta enligt de här principerna så blir det go´morron yxskaft när man ställer frågor.
När det handlar om till exempel vem som ska bli följande påve tänker journalisten automatiskt: vem får makten inom den organisation som heter Katolska kyrkan?

– Men även om Katolska kyrkan som organisation också har en maktkultur, så är Katolska kyrkan – och vilken kyrka som helst – förhoppningsvis i första hand inte en maktorganisation utan en religiös organisation. Och som religion analyserar kyrkan världen och vad som är viktigt och mindre viktigt med andra verktyg än vem som har makten och vem som blir misshandlad av makten.

Besvärliga paradoxer

En annan viktig fråga är att den journalist som verkligen ska klara av att granska till exempel kyrkan ur ett maktperspektiv måste vara påläst.
– Så att man inte gör som så många journalister gör när de frågar att när ska vi skilja kyrkan från staten, när vi redan har gjort det i Finland. Det är beklämmande, säger Lundsten.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06