Martin Bahne spelar Jesus i årets Via Crucis i Helsingfors. FOTO: Frank Leiman
Martin Bahne spelar Jesus i årets Via Crucis i Helsingfors. FOTO: Frank Leiman

Martins väg till korset

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare.
25.3.2013 kl. 11:02
Via Crucis i Helsingfors är ett ekumeniskt projekt som involverar över hundra skådespelare, både amatörer och proffs.. I år spelas huvudrollen som Jesus av skådespelaren Martin Bahne.

Hur kom det sig att det blev du som spelar Jesus i år?

– Jag känner regissören Mikko Lammi sedan tidigare och han frågade om jag vill ställa upp.

Hur reagerade du på förslaget?
– Det behövdes ingen övertalning. Det är ju en stor sak att få vara med i ett så här unikt och stort projekt.

Hur har du förberett dig för rollen som Jesus?
– Jag har försökt ta reda på hur man ser på Jesus i bland annat andra religioner. Jag ville få en så bred bild som möjligt av honom. Jag vill inte grunda rolltolkningen på fabler.

Har du jämfört manuskriptet med evangeliernas Jesus?

– Nej, jag har inte läst Bibeln. Jag vill göra en rolltolkning som talar till vår tid och som har något att säga människor i dag.

Hur är påskvandringen uppbyggd?

– Den är indelad i fyra olika scener. Den första scenen är när Jesus rensar templet från månglarna och fördömer prästerna. Efter det rämnar han inombords. Den första och den andra scenen spelas i Kajsaniemiparken på två olika ställen.

I scen två har vi nattvarden och Judas svek och Jesus är besviken på sina lärjungar. I den här scenen blir han anhållen.

I den tredje scenen har vi rättegången med Pilatus och Petrus som nekar till att han känner Jesus. Den här scenen spelas på ständerhusets trappa.

I den fjärde scenen blir det vandringen till Golgata och korsfästelsen.
Har du någon favorit bland de här scenerna?

– Scen två där Judas sviker Jesus tycker jag är intressant. Det finns en svikare i oss alla. Sveket kommer som en överraskning liksom resten av dramats händelser. Jesus är djupt förvirrad och för att berättelsen ska fungera dramatiskt kommer allt som händer att vara en överraskning för de inblandade.

Vilket är Via Crucis budskap?
– Det finns både ett positivt och ett negativt budskap. Det negativa är när folkmassan blir som en enda röst. Pilatus är den enda som tycker att Jesus är oskyldig. Man kan dra paralleller till fascism och liknande fenomen.
Det positiva i det här dramat är det goda som kommer ur det. Kärleksbudskapet och budskapet om nåd.

Tror du att Via Crucis kommer att påverka dig själv?

– Jag har höga förväntningar. Jag hoppas jag kommer ut som en renare människa och med större nåd gentemot mig själv.
Jag tycker också det är viktigt att det är ett ekumeniskt projekt och att olika kyrkor är med.

Det är inte så ofta man får spela för en publik på närmare 16 000 människor. Att det är så många skapar säkert en alldeles speciell atmosfär.

Kommer alla att kunna höra vad som sägs?
– Vi använder ljudteknik och dramat har en mycket rik ljudvärld med musik och solosång.

Hur mycket har ni repeterat?
– Från och med i dag (14.3) repeterar vi varje kväll så det blir två veckor. På skärtorsdag har vi generalrepetition. Vi har övat i olika kyrkliga lokaler.

Nyligen var det premiär på La Strada, en pjäs som du regisserat. Var fick du idén till den?
– Jag läste om ett rättsfall där en 16-årig rumänsk flicka såldes till en massa finska män för en spottstyver. Sutenören behöll så gott som alla pengarna själv. Det var ett hejdlöst utnyttjande.
Jag ville göra något om systematisk arbetsrelaterad människohandel. Ekonomiskt handlar det om enorma summor som omsätts inom människohandeln på global nivå. Bara inom narkotikahandel är summan större.
Jag har lånat pjäsens huvudkaraktärer från Fellinis film La Strada.
Tomas von Martens



Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21