Vakna, videung nu kommer han!

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen.
24.3.2013 kl. 09:00
Palmsöndagen, som firas i helgen, är startskottet för stilla veckan och de dramatiska sista dagarna i Jesus liv. Texten i gudstjänsten handlar om när Jesus rider in i Jerusalem på en åsna under folkets jubel.

Ren och skär provokation

Ordet ”startskott” träffar rätt i många bemärkelser. Det som händer enligt evangelietexten för palmsöndagen är en ren proklamation, som bara kunde sluta på ett enda sätt för huvudpersonen. På samma sätt som skotten i Sarajevo utlöste den svarta veckan med krigsförklaringar som ledde till första världskriget blev intåget i Jerusalem gnistan för överhetens vrede.

– Det är uppenbart att Jesus är helt på det klara med vad det är han ska göra. Han visar det offentligt och ser systematiskt till att han ska uppfylla de gamla profetiorna om honom, säger KP:s husexpert i praktisk teologi docenten Yngvill Martola.

Men när han gör det innebär det också något annat.

– Det är en alldeles tydlig proklamation, det ser man i hur noga Jesus var i sina förberedelser. I den meningen var det också en klar provokation mot Rom.

Han väljer att hälsas som en kung i ett belägrat rike där det inte fanns plats för några andra kungar än den romerske kejsaren. När Jesus dessutom hälsas med de gamla judiska segerattributen för en triumferande kung, palmbladen, är slutet skrivet.
 
Vide liten var enda livstecket
– Palmerna är en sed som fortfarande har stor betydelse i judiskt firande, där man också gör stora ansträngningar för att skaffa fram bladen, säger Martola.

Här i Norden byttes de ut mot kvistar av vide eller sälg. På finska får de ibland heta ”palmut” och namnet syns också i Västsverige och en del finlandssvenska dialekter. Varför just videkissor?

– Tja, de är ju det enda hos oss som visar något livstecken den här tiden på året. Det kunde ju ha varit grankvistar också, de är ju gröna året om, funderar Martola.

Magiska krafter gav bannlysning
Under den katolska tiden brukade man välsigna videkvistarna i palmsöndagens mässa. Folk tog sedan hem de välsignade kvistarna och hängde upp dem i hemmen som skydd mot sjukdomar och andra farsoter. Men fem år efter att Sverige officiellt hade brutit med Rom sopades också välsignelsen av videkissorna ut.
 
Det fanns kanske en annan orsak till valet av just den här växten än att den blommade vid en lämplig tidpunkt: Videväxterna, med det botaniska namnet salix, är urgamla medicinalväxter tack vare den salicylsyra som gett dem deras namn. (Något som senare vetenskapsmän på 1800-talet skulle identifiera som ett effektivt värkmedel, aspirin.) Därför hade videväxterna ett rykte om sig att ha magiska krafter.

Trolldomskopplingen oroade kyrkan. Därför förbjöds den katolska palmvigningen vid ett kyrkomöte i Örebro år 1529 med motiveringen:
”Palm viges icke, ej heller brukas därtill att han skulle hava besynnerlig makt, der man skall sätta tröst till, utan till en åminnelse, att folk strödde palmkvistar i vägen för Kristus.”

I den katolska kyrkan finns palmprocessionerna kvar. Ibland sparas de torra bladen hela året, för att brännas till aska när fastan inleds på askonsdagen, dagen efter fastlagstisdagen. Askan kan blandas till en pasta som prästen använder till att teckna ett kors i pannan på dem som blir välsignade.

– Jag har ibland haft askonsdagsmässor på stiftsgården Lärkkulla i Karis i samband med kurser jag hållit där, berättar Yngvill Martola.
I vårt lands andra folkkyrka, den ortodoxa, välsignas videkvistarna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29