På tal om påvevalet: liberal eller konservativ?

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären.
21.3.2013 kl. 11:43
Bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt – och tendentiöst – man ser på det här med religion. Om en artikel eller ett inslag berör Katolska kyrkan så ”ska” det bara handla om sex: om preventivmedel och abort, om enkönade parförhållanden och pedofili. Som om det största kristna samfundet i världen inte hade något annat för sig.
Utifrån klassificeras jag som konservativ för att jag – i mina ögon föga överraskande – följer Kyrkans lära. Men i katolska sammanhang handlar axeln konservativ-liberal oftast om något helt annat, främst mässan. För eller emot tridentinsk mässa? För eller emot vilken tolkning av Andra Vatikankonciliets texter? I vilken utsträckning vill du eller vill du inte ha kvar latinet? Det är på riktigt de frågorna som väcker starka känslor i katolska församlingar i Finland och världen över. Inte abort. Den saken är vi ju överens om: du ska inte döda.
Att Katolska kyrkan sedan påven Leo XIII och slutet av 1800-talet har haft en stark social lära ignorerar massmedierna i allmänhet totalt. Hans encyklika Rerum Novarum ser fel och brister i både socialism och kapitalism och lyfter fram alla människors rätt att försörja sig och sin familj på sitt arbete i stället – nästan så långt har väl en del tänkare i ”västvärlden” tagit sig i dag, men ändå är det vi katoliker som är efter på något sätt?!
På en vanlig redaktion finns i dag journalister som är specialiserade på sport, ekonomi och politik – men det är ingen självklarhet ens för större redaktioner att någon borde vara expert på religionsfrågor och ha förutsättningar att förstå skeenden när det händer något inom den kyrkliga sfären.
Den okunskapen drabbar inte bara Katolska kyrkan. Kunskaperna om Ortodoxa kyrkan i Finland är ofta inte ett dugg bättre och skrämmande är att många journalister inte ens verkar har koll på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, trots att den är det överlägset största samfundet i vårt land. Mina förutsättningar att förklara den katolska sakramentssynen minskar drastiskt när själva ordet ”sakrament” inte längre har någon betydelsebärande innebörd.
Utan ordet sakrament kan jag inte förklara vad det innebär att vara katolik. För i motsats till pedofili och könsfrågor är det faktiskt sakramenten som utgör hjärtat i katolicismen. Utan sakrament finns Katolska kyrkan helt enkelt inte.
Jag är alltså varken konservativ eller liberal, jag är sakramental. I centrum finns alltid altarets allraheligaste sakrament: Kristus.

Skribenten är Katolska kyrkans representant i Ekumeniska Rådets Sektion för finlandssvensk ekumenik.
Sara Torvalds



HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00