– Vi får vara glada och tacksamma över den medicinska forskningen som ger helt nya livsmöjligheter. Den är i högsta grad helbrägdagörande, säger kyrkoherde Håkan Djupsjöbacka i Liljendal. Han ser ingen motsättning mellan bön och medicin. (FOTO: Rolf af Hällström)
– Vi får vara glada och tacksamma över den medicinska forskningen som ger helt nya livsmöjligheter. Den är i högsta grad helbrägdagörande, säger kyrkoherde Håkan Djupsjöbacka i Liljendal. Han ser ingen motsättning mellan bön och medicin. (FOTO: Rolf af Hällström)

Bön hör hemma i kyrkan

– En sån tajming, säger kyrkoherden i Liljendal Håkan Djupsjöbacka som liksom alla andra präster i stiftet hade Jesus och den onda andarna som predikotext söndagen efter MOT-programmet i tv.
17.3.2013 kl. 12:00
Tunga moln över folkkyrkan, skrev lokaltidningen Östra Nyland i sin uppföljning av MOT-programmet om bön och demoner. Samma tanke har också Håkan Djupsjöbacka, fast inte på det sätt som journalisten tänkt. Om det är så att en predikant framställs som en fara för folkkyrkan bara för att hon talar om demoner i vår civiliserade tid är det oroväckande. Att kyrkans folk gått på det här utan dess mer analys, det är för Liljendalherden tunga moln över kyrkan.

– Hur många har inte blivit välsignade och hjälpta av att ha fått bönestöd i sin sjukdom?

Att förkunna tro
Djupsjöbacka gör ett hopp till Carl-Erik Sahlberg, den riksbekanta S:ta Claraprästen i Stockholm som också är docent i kyrkohistoria, och lånar en bild från hans bok ”Missionens historia genom två tusen år”.
Av alla människor som ”förts till Kristus” har 70 procent gjort det efter år 1900. 70 procent av alla som gjort det på 1900-talet har gjort det efter år 1945. 70 procent av alla som förts till Kristus efter år 1945 har gjort det efter år 1970.

Medan folket i Norden och Europa lämnar sina folkkyrkor är kristendomen på stark frammarsch på annat håll.

– Jag tror inte vi har tilräcklig inblick i den här ”kyrkbävningen” som går igenom tredje världen, säger Djupsjöbacka.

Alla de här växande kyrkorna lever i dialog med det omkringliggande samhället. En dialog som sker i spänningen mellan två poler som teologen Peter Wagner kallar tolerans och sanning.

De samfund som uppfattar Bibeln som Guds levande ord och tilltal brukar framhålla sanningen och brukar inte sällan hamna i konflikt med det omgivande samhällets värderingar.

– Men det är just i den här spänningen som Guds rike går framåt. Församlingen har något att ge som inte finns på annat håll, menar Djupsjöbacka.
 
Det som en förkunnare ska göra är att förkunna gudsriket, Kristus och tro. En tro som går ut över de etablerade psykologiska och filosofiska förklaringarna.

Förbön en viktig nisch
Kärnan i budskapet för den tredje söndagen i fastan står sig. Det står om Jesus att han inte kunde göra några mirakler i sin hemstad Kafarnaum för där fanns ingen tro.

– Alltid när Jesus gjorde under fanns där en tillstymmelse till tro. Vid bröllopet i Kanaan var det hos Maria den tron fanns. Det behövs någonting av en trosatmosfär för att Guds rike ska slå igenom.
Att det bakom varje sjukdom skulle stå en demon håller han inte med om.

– Jag är inte du med Pirkko Jalovaara, men den förbönstjänst hon utför är en nisch som är mycket naturlig för kyrkan. Eller som åtminstone borde vara naturlig för kyrkan.

Samtidigt är den en mycket ömtålig och skör nisch och det är klart att klumpfotiga intramp skadar mer än de bygger upp.

Dödens väntrum
Djupsjöbacka har ingen förståelse för att bön och helande placeras i ett motsatsförhållande till medicin och forskning. För drygt tjugo år tillbaka i tiden hade han en tumör på flera centimeter vid hjärnan, hans ögon såg i olika riktning och blodvärdena var eländiga. Han upplevde sig som på soptippen, glömd av Gud.

Då ställde folk upp med förbön. Dåvarande biskopen Erik Vikström kom enkom in till sjukhuset för att med handpålägggning be för sin präst i cafeterian. Nattmissionären Arvid von Martens kom och lade händerna på hans huvud i förbön i korridoren där folk kom och gick. Han lämnade efter sig en lapp med ordet ”denna sjukdom är inte till döds utan till mitt namns förhärligande”. Kort och hälsningar om förbön kom från alla håll i Svenskfinland, Sverige, Norge, England, Hong Kong, Namibia och Taiwan.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00