FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Stina Lindgård. Pastor Stina Lindgård har valts till gemensam kyrkoherde för Lappträsk svenska församling och Liljendal församling. 29.8.2014 kl. 15:14

Ingen annan personifierar årtionden av finländsk bibeldebatt som Heikki Räisänen. Hans nyutkomna självbiografi är en av höstens stora händelser på den kyrkliga bok- och kulturfronten. 28.8.2014 kl. 15:09

freja häggblom. Freja Häggblom är förvånad över den mängd energi många kristna använder till att försöka övertyga andra med intellektuella argument. 28.8.2014 kl. 00:00

Patrik Hagman. I höst blir det söndagsskola för vuxna i Pargas. De som deltar ska få svar på en fråga som sällan ställs i kyrkan men som är brännande aktuell för många: Varför vara kristen? 26.8.2014 kl. 23:18

Maria Sundblom Lindberg. En trotsig treåring kan göra de mest harmoniska föräldrar galna och en bråkig tonåring kan splittra en syskonskara. Yle Fems nya familjeserie tar tag i vardagslivets utmaningar. 25.8.2014 kl. 12:57

syrien. Nordiska Inremissionsrådet (NIR) vädjar till regeringar och massmedia i de nordiska länderna om att inte förbise de förföljelser som drabbar kristna i Syrien och Irak. 25.8.2014 kl. 12:48

För Tomas Koskinen är projektet Familjen Ab det allra viktigaste i livet. Som sexbarnspappa uppskattar han det kontaktnät som barn i olika åldrar ger. Det var också familjen som bidrog till att kören Ichtys startades. 22.8.2014 kl. 09:14

Kyrkoherdetjänsten i Kristinestads svenska församling kan nu sökas. Därmed beaktade domkapitlet inte församlingsrådets önskemål att utse en tjänstförrättande kyrkoherde för två år framöver. 21.8.2014 kl. 15:22

Emilia Enlund. Efter tre månader på låtskrivarskola i Texas har Emilia Enlund i Närpes fått mersmak för musiken. Hon håller ändå låg profil och ser tiden an vart musiken för henne. Men drömmen är att få göra en egen skiva. 21.8.2014 kl. 11:05

israel. Judarna i Finland har inte blivit utsatta för hatbrott, men i Sverige har Gazakriget lett till en våg av antisemitiska attacker. 20.8.2014 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå stift retirerar i frågan om att avkräva kyrkoherdekandidaterna skriftliga löften om fullt samarbete med både kvinnliga och manliga präster. Tillsvidare ska det räcka med ett muntligt löfte. 19.8.2014 kl. 09:59

Han har mist sin fru och två av sina barn. Ändå är Bernt Mårtensson en lycklig och tacksam människa. Hemligheten ligger i att uppskatta allt det fina livet för med sig, även när det inte längre är fysiskt närvarande. 14.8.2014 kl. 09:43

Irak. "Vi talar Jesu modersmål, vi är de första kristna, men den kristna världen har glömt oss." 12.8.2014 kl. 10:02

Juha Lehtola. Döden som tema i böcker och film behandlas ofta genom det tunga. Regissören Juha Lehtola gick en annan väg. 12.8.2014 kl. 00:00

ebola. När våra tidningar fylls av oroande ebolanyheter är perspektivet ett helt annat i Västafrika. Anna Tikum, FMS-missionär i Senegal, berättar att hon knappt diskuterat viruset med någon, trots att sjukdomen skördar offer i grannländerna. Sjukdomen får inte heller några stora rubriker i de senegalesiska medierna. 12.8.2014 kl. 10:08

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05