I Sverige undersöktes år 2012 svenskarnas attityder till Svenska kyrkan som välfärdsaktör. Den fråga som ställdes först var hur svenskarna ställer sig till att andra än kommun och landsting utför välfärdstjänster som vård, omsorg och skola.
– Knappt hälften ställde sig positiva medan en tredjedel var negativa och en knapp femtedel inte tog ställning, berättar Anders Bäckström som är seniorprofessor i religionssociologi vid Uppsala universitet.
I en uppföljande fråga ville man veta vad inställningen var ifall dessa välfärdstjänster produceras av en organisation underställd Svenska kyrkan.
– Här fick vi nästan samma resultat. Det visar att folk inte ser någon större skillnad i om det är kyrkan eller icke-kyrkliga organisationer som tar sig an den välfärd som inte landsting eller kommun klarar av, säger Bäckström.
I undersökningen ville man också veta vilka tjänster folk tyckte att kyrkorna passade för (inte bara Svenska kyrkan).
– De flesta, åttio procent av dem som svarade ansåg att härbärgen för hemlösa var något som passade kyrkornas roll bäst. Däremot var det inte många som tyckte att kyrkorna skulle bedriva grundskolor, gymnasier eller vårdcentraler.
Mellan de här ytterligheterna placerade sig olika typer av välfärdstjänster.
– Vi ville också mäta förtroendet för de olika kyrkorna och andra religioner i relation till mera neutrala organisationer som Röda korset och kommunen.
Lägsta förtroende hade man till muslimska organisationer. En knapp majoritet, femtioåtta procent av dem som svarade, ville inte se muslimska organisationer som utförare av en tjänst som berör dem själva.
– Minst motstånd väckte Kyrkan och Röda korset.
Läs hela artikeln i papperstidningen.

(FOTO: Uppsala universitet)
Hjälpbehovet ger kyrkan synlighet
Välfärdsstatens avreglering skapar nya och oväntade konstellationer. Kyrkans roll i samhället blir allt viktigare.
8.3.2013 kl. 16:05
8.3.2013 kl. 16:05
Tomas von Martens