De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)
De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)

Europa blundar för lidandet

De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren.
7.3.2013 kl. 10:03
2012 var ett år då situationen för förföljda kristna i världen inte förbättrades. Men det som var positivt var att denna bortglömda, för att inte säga nedtystade, mänskorättstragedi uppmärksammades mer än tidigare.

Pastor Youcef Nadarkhani, den kanske mest kända kristna samvetsfången, släpptes från sitt iranska fängelse i slutet av året. Fortfarande är situationen för kristna konvertiter från islam extremt svår, inte bara i Iran utan i många andra länder. Saaed Abedini, en kristen iranier som numera är amerikansk medborgare, fängslades under ett besök i sitt gamla hemland och sitter nu i det beryktade Evinfängelset.

Den iranska regimen agerar alltså också mot andra länders medborgare om de gör sig skyldiga till ”brottet” att dela sin kristna tro med muslimer.
En annan känd kristen samvetsfånge, Asia Bibi i Pakistan, sitter fortfarande fängslad för brott mot landets hädelselagar. Ett litet ljus i det mörkret var fallet Rimsha Masih, en minderårig kristen flicka som anklagades för att bränt sidor ur Koranen. Hon blev frigiven och en imam blev i stället arresterad för att ha orkestrerat hela händelsen.

Fler övergrepp i Egypten
Situationen för utsatta kristna blev inte bättre under året som gick. I vissa länder blev den avsevärt sämre. I Egypten har våld och övergrepp mot kristna ökat dramatiskt sedan Mubaraks fall. Det vanliga mönstret är att en extremistisk imam i någon by eldar upp en muslimsk mobb som sedan bränner ner en kyrka eller de kristnas hem. Myndigheternas insats består i att ordna ”försoningsmöten”, där man besluter att stryka ett streck över det som varit. Ingen förövare ställs till svars. De kristna kompenseras inte för sina förluster.
   
Mali är ett land som varit känt för sin toleranta version av islam. Nu har stora delar av landet kommit under extrema islamisters styre. Kristna och många andra har flytt undan skräckväldet.

Om de förföljda kristnas situation snarare försämrades än förbättrades under året är den goda nyheten att medvetenheten om detta ökade. Äran för det tillhör alla de organisationer och individer som i åratal arbetat för solidaritet med den lidande kyrkan.

Journalister bryter tystnaden
I januari skrev Erik Helmerson en ledare i Dagens Nyheter med titeln ”Bryt tystnaden om våld mot kristna”. Han skrev om Asia Bibi, om Egypten, Irak och Afghanistan, om konvertiterna från islam och inte minst om västvärldens tystnad. Ledaren väckte stor uppmärksamhet och Helmerson har berättat att han blev översköljd av tacksamma reaktioner från kopter, maroniter, kaldéer och andra kristna från konfessioner som han inte ens kände till. Det gemensamma budskapet var: Äntligen någon som talar om vad vi fått och många av våra närmaste ännu får utstå.
 
Under år 2012 utgav också en erkänd brittisk journalist, Rupert Shortt, en bok om förföljelse av kristna i dag. I Christianophia. A Faith Under Attack, som utkom på ett etablerat kommersiellt förlag, beskriver han situationen i nitton länder. Beskrivningen bygger på rapporter och analyser men för många länders del också på egna besök. Hans slutsats är att frågan om förföljelse av kristna borde vara en viktig utrikespolitisk angelägenhet för våra regeringar. Att den inte är det är ett uttryck för vad han kallar ”offerskapets hierarki”.
 
Det finns vissa offer vars lidande får större uppmärksamhet än andra och förföljda kristna ligger ganska långt nere i den hierarkin. Riksdagsledamoten Fredrik Malm visade i en insändare i Kyrkans Tidning att detta också gäller för kyrkliga organ. Han hade gjort en enkel sökning på hemsidan för Sveriges Kristna Råd. Ordet ”kopter” fick tre träffar, ”assyrier” fyra, ”syrianer” fem och ”palestinier” 576.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00