Skådespelaren oskar Pöysti brottas i monologen Tröst med både egna och andras frågor om livets mening och meningslöshet.(FOTO: Tomas von Martens)
Skådespelaren oskar Pöysti brottas i monologen Tröst med både egna och andras frågor om livets mening och meningslöshet.(FOTO: Tomas von Martens)

Varför är det genant att prata om Gud?

Vårens turnépjäs på teater Viirus är ett personligt samtal om tro och tvivel, om behovet av mening, om kyrkans identitetskris och om ett samhälle som slutar tala om de viktiga existentiella frågorna.
7.3.2013 kl. 09:42
Monologen Tröst framförs av skådespelaren Oskar Pöysti som är tillförordnad konstnärlig ledare för Viirus. Monologen är den andra delen i en Helsingforstrilogi där den första delen Aurora Helsinki (2011) handlade om psykiskt illamående.

– Det handlar inte specifikt om Helsingfors och trilogin kunde lika väl heta Verklighetstrilogin eller Samtidstrilogin, säger Oskar Pöysti
.
Pjäsen har han skrivit tillsammans med Akse Pettersson som är konstnärlig ledare för Teatteri Takomo och som tidigare regisserat Det lystna landet (2012) på Viirus.

Texten till pjäsen baserar sig på ett omfattande researcharbete i vilket de biståtts av Anne Nickström. För pjäsen har de intervjuat både konservativa och liberala präster, agnostiker, fritänkare, ateister, troende och icke-troende av olika slag. De tog också kontakt med teologiska fakulteten.

– Utgångspunkten var att vi ville veta hur folk tror i dagens Helsingfors och i Finland, säger Pöysti.

Det dokumentära materialet skrevs ned varefter det bearbetades till en monologtext genom diskussioner och improvisationer.

– Det här var ett tema och ett projekt som jag länge hade velat göra. Jag har funderat mycket över livets stora frågor och i ett skede gick jag igenom en existentiell kris. Den utmynnade i att jag tvingades konstatera att jag konstigt nog tror på Gud.

Det konstiga med att tro på Gud handlar om att Pöysti växt upp i en sekulär konstnärsfamilj där det betraktats som mer eller mindre självklart att Gud inte är en verklighet att räkna med.

– Jag levde med den uppfattningen länge. Det här livet är allt som finns och när vi dör så släcks lamporna slutgiltigt. I det långa loppet märkte jag att jag mådde jättedåligt av att leva med en sådan sanning, säger Pöysti.

Progressiv arrogans
Han upplevde att det var genant och pinsamt att tala om Gud. Det verkade vara en grundattityd i samhället.

- Jag märkte att det finns en stor arrogans mot religiösa frågeställningar. Speciellt i kretsar som uppfattar sig själva som progressiva. Folk sätter sig ibland på höga hästar. Om det tidigare varit tabu att vara ateist så har det nu svängt åt andra hållet. Den som tror betraktas med skepsis eller kanske med förakt.

Pöysti hoppas att han med pjäsen Tröst ska kunna medverka till att människor börjar fundera mera på frågor om tro och livets mening.

– Själv har jag upplevt en nästan permanent ambivalens i de här frågorna. Ett frågande, funderande och sökande som aldrig tar slut. Fast jag kan ligga i sängen och be så är jag inte säker på vad det handlar om.
Pöysti hör inte till kyrkan och han håller en viss distans till religion.

– Men det var härligt att få diskutera tro och religion med alla dem som vi intervjuade för vår research. Vi förde riktigt djupa samtal och det var helt enkelt ljuvligt. Vi ställde tuffa och kritiska frågor och vände in och ut på alla svar.

Någonstans går också en gräns för när man inte orkar fundera längre utan tvingas välja sin ståndpunkt, säger Pöysti.

– Ibland när vi hållit på och diskuterat det här så har vi kommit till en punkt där alla sanningar plötsligt är lika sanna. Det här med tro är lite samma sak som med kärlek och förälskelse. Det är svårt att kritisera en annan människa för att den förälskat sig i en viss person. Frågor om kärlek och tro är känsliga frågor, man måste vara försiktig med vad man säger och hur. Den sanning som klickar i mig klickar inte nödvändigtvis i dig. Att inte tro på Gud eller att välja bort det religiösa är ett val som har sina konsekvenser, säger Pyösti.

– Vad väljer man i stället? Människans andliga behov försvinner inte av sig självt. I alla tider och kulturer har det funnits religion och något människan trott på. Frågan lyder: vad innebär den nuvarande religionsflykten för vårt samhälle och för oss som individer?

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Johan Candelin bor i Karleby men är nyutnämnd biskop i Myanmar. Biskop Bo-Göran Åstrand ser odramatiskt på arrangemanget.

biskop. Domkapitlet i Borgå har på Johan Candelins egen begäran återkallat hans prästrättigheter. – Jag kan inte vara präst i en kyrka och biskop i en annan, säger han. Biskop Bo-Göran Åstrand ser logiken i det ovanliga arrangemanget. 27.8.2020 kl. 11:55
Kyrkoherdetjänsten i Kyrkslätts församling har förklarats ledig att söka.

domkapitlet. Kyrkslätts svenska församling söker en kyrkoherde, Houtskärs kapellförsamling en kaplan. Yvonne Terlinden söker kaplanstjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Bland annat de här nyheterna kommer från domkapitlets sammanträde den 25.8. 26.8.2020 kl. 10:31
"Jag tycker inte det är min roll att göra dokumentärfilm någonstans i ett afrikanskt land. Jag tycker snarare att för en vit, nordisk journalist är det viktigt att göra nyhetsbiten och det rent journalistiska. Att rapportera hem på rätt sätt, snarare än att komma dit och berätta någon annans historia", säger Hanna Nordenswan.

afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21
Hilja Risku och Isabel Hanna
har gått i samma klass och sjungit i kör tillsammans sedan ettan.

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21
Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19
Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00
Vad blir viktigt i ett liv som lika gärna kunde ha tagit slut? Christa Mickelssons självbiografiska bok "Ett blodkärl som brast" beskriver livet efter en massiv hjärnblödning.

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48
Många saknar ett språk för att tala om sina naturupplevelser, upptäckte David Thurfjell.

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53
Höstdagarna brukar varje allhelgonahelg samla ungdomar från hela Svenskfinland.

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07
En annorlunda bild av kyrkomötet: ansikten bakom blå munskydd, talare med färggranna platshandskar och tekniska pauser för att desinficera mikrofoner.

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38
Helene Liljeström gick i slutet av år 2019 i pension från jobbet som kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50