Om livet har trasslat ihop sig erbjuder kyrkan själavård som ett sätt att komma på fötter igen.

Kyrkan bryr sig om de trasiga

Att möta någon som har det svårt och hjälpa denne att komma på fötter igen är något som kyrkan prioriterar. KP ringde upp fem församlingar som alla svarade att de vid behov genast var beredda att ordna ett samtal.
3.3.2013 kl. 09:00
– Skuggorna blir ofta större än verkligheten, säger Grankulla svenska församlings kyrkoherde Ulrik Sandell.

– Som själavårdare kan och bör man kunna se helhetsbilden och försöka ta fram också de positiva sakerna.

Förlåtelse som centrum
Kyrkan har alltid gett själavård. När Paulus skriver till de olika församlingarna i den antika världen vill han att de ska stöda de svaga.
 
– Enligt den gamla definitionen handlar själavård, bikt, om syndabekännelse och avlösning, det vill säga syndernas förlåtelse, säger Ulrik Sandell.

Själavården har ändrat karaktär. Idag ligger fokus på att lyssna och stöda dem som behöver hjälp i livet.

– Det är inte ovanligt att själavårdaren har en terapiutbildning och arbetar mer målmedvetet och metodiskt än man gjorde tidigare. Det varierar.

Trots att det finns många likheter finns det en väsentlig skillnad mellan själavård och andra terapiformer, menar Sandell.

– Själavården kan likna vilken annan terapi som helst men har också dimensionen om Guds förlåtelse och kärlek.

En andlig längtan
Ulrik Sandell tror att tröskeln att ta kontakt med en själavårdare, till exempel en präst eller diakon, är ganska hög.

– Om tröskeln inte skulle kännas hög skulle tider för själavård bokas mycket mer än man gör i dag, säger han.

– Jag tror att det finns ett stort behov av själavård i vårt samhälle och att det är befriande att få tala med någon.

Sandell betonar att man inte behöver höra till kyrkan eller ens ha en personlig tro för att dra nytta av själavård.

– Om jag talar med någon som säger att han eller hon inte hör till kyrkan så brukar jag ta det i beaktande i självårdssamtalet.

Ulrik Sandell känner att det finns en andlig längtan hos människor fast de kanske inte söker sig till kyrkan.

– Man ska försöka vara lyhörd för de andliga behov som finns hos den man talar med.
 
– Varje samtal är unikt och specifikt och det finns inte ett visst mönster som man följer.

Sträng tystnadsplikt

Prästerna har den strängaste tystnadsplikten av alla. Till och med i en domstol tas det i beaktande att prästen har tystnadsplikt ifall han eller hon kallas in som vittne.

– Det beror på att det ska finnas en person som också en person som är misstänkt för brott kan anförtro sig åt utan att rätten blandar sig i, men det är ytterst sällan det faktiskt händer.
 
Man har någon gång för länge sedan kommit fram till att en präst är bäst lämpad för den här uppgiften och i ljuset av det här upplever Sandell att det inte är en alltför tung uppgift.

– Då är det mitt jobb och ansvar som präst att ta den rollen och låta lagen ta sin roll, säger han.

Däremot är det en annan sak om prästen sett något helt utanför det han blivit anförtrodd.

– I sådana fall har jag en skyldighet att anmäla ett brott, som vilken annan människa som helst, säger Sandell.

Själavård på webben

Jessica Högnabba arbetar på Kyrkostyrelsen med webben som ansvarsområde. Det finns också möjlighet till själavård på internet och kyrkan har olika forum med själavårdare som har jour. Dit kan människor också vända sig.

– Kyrkan har två olika forum i form av Facebook och Sluta panta, säger Högnabba.

– På Facebook har själavårdaren ett namn medan den som tagit kontakt är anonym. Det är främst tänkt som engångssamtal. Vi samarbetar med olika organisationer och hänvisar vidare till olika forum som nettipoliisi och Mannerheims barnskyddsförbund ifall en situation kräver det.

Sluta panta fungerar som ett chattforum där det också går att chatta som en grupp.

– Den finlandssvenska chatten är öppen fyra kvällar i veckan. Det är mellan tio och trettio personer som besöker Sluta panta varje kväll, berättar Högnabba.

–Till skillnad från Facebook har den här sajten återkommande besökare som gör att man kan bygga ett förhållande till personer på ett annat sätt, säger hon.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Myrskog



LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00