Fyra till sex gånger i veckan ger sig Camilla Andersson ut i skidspåret på en tur mellan 20 och 30 kilometer. (FOTO: Johan Sandberg)
Fyra till sex gånger i veckan ger sig Camilla Andersson ut i skidspåret på en tur mellan 20 och 30 kilometer. (FOTO: Johan Sandberg)

Mötte nåden i spåret

Nio kilometer före målet hörde Camilla Andersson en bekant melodi. I publiken stod någon och spelade Amazing Graze på trumpet. Det gav henne en förnimmelse av Gud och förnyade krafter att slutföra loppet.
21.2.2013 kl. 11:41
Det var hennes första Vasalopp 2005. Camilla Andersson hade förberett sig  väl både fysiskt och psykiskt för den nittio kilometer långa sträckan mellan Sälen och Mora.

– Men ändå fanns där ett tvivel på om jag orkar skida så långt, säger hon. Inte minst när jag kom upp efter den förstå tunga backen där man står som i en myrstack. Där möttes jag av skylten Mora 87. Då tittade jag på mina skidor och tänkte: vad har jag gjort? Är det faktiskt 87 kilometer kvar?

Men när hon kom till den sista saftstationen nio kilometer före mål hörde hon trumpeten som spelade Amazing Graze.

– Där var jag i min favoritnatur i tallskogen och solen sken. När jag hör musiken blev jag så tagen att jag började gråta. Allt kändes som en enda stor nåd. Tänk att jag får göra det här. Min lycka var total. Då gick det upp för mig att jag klarar loppet.

Så visst kan man möta Gud i  skidspåret. Det har Camilla Andersson gjort. Inte varje gång, men ibland kommer en stark upplevelse av Gud över henne.

– Jag tror trumpetisten var sänd dit av Gud, säger hon. Men man kan också förnimma något av Gud under vanliga turer. Bara genom att få vara ute i naturen en fin dag.
 
–  Men upplevelsen går inte att trolla fram. Jag har skidat Vasaloppet sju gånger men det var bara en gång jag hörde trumpeten. Men varje gång jag skidar förbi det stället minns jag den.

Att tävla eller inte
Intresset att åka skidor härstammar från skolan i Terjärv. Men  under högstadiet tog intresset slut. För att komma igång med motionerandet tjugo år senare satte hon Vasaloppet som mål för sig.

– Det var en dröm sedan barndomen att skida Vasaloppet. När jag var tolv deltog pappa och jag minns hur vi stod vid målet och väntade på honom.

Nu har hon skidat sju Vasalopp, två Finlandialopp, tre Marcialonga i Italien, Bieg Piastow i Polen, Tartu Ski Maraton i Estland, Jizerska Padesatka i Tjeckien och Köning Ludvig Lauf i Tyskland. De senaste vintrarna har det blivit upp till fyra långlopp. Däremellan har det också blivit fem maratonlopp. Nästa vecka är det Finlandialoppet som gäller.

– Det som förändrats de senaste åren är att jag inte längre är lika tävlingsinriktad. Det var egentligen inte meningen att jag skulle tävla från början heller. Men då mitt första Vasalopp gick långt bättre än vad jag hade väntat fick jag blodad tand. Jag började träna målmedvetet för att bli ännu bättre.
 
Hon har tyckt att det varit svårt att inte koppla på tävlingsinstinkten samtidigt som nummerlappen blir fäst.

– Fast jag sitter här och säger att det viktigaste inte är att tävla utan att få röra på sig så jämför jag hur jag utvecklats i förhållande till de andra.  Jag följer med reslutatlistona och jag märker att andra gör det också.
 
Tillbaka efter att ha varit utbränd
Camilla Andersson är nyanställd barnledare i Vasa. Nu återvänder hon till en arbetsplats hon lämnade för tolv år sedan då hon blev utbränd.
 
– Det var för mycket på gång med två små barn, husbygge och heltidsjobb. Jag var borta från arbetslivet i ett par år. Jag kände att min trötthet var arbetsrelaterad och sade upp mig.
Hon fick jobb som timlärare i musik, en dag i veckan, för funktionshindrade ungdomar på Optima i Korsnäs. Två månader senare  fick hon också jobb som barnledare i Malax.
 
– Jag tog ett litet steg i taget för att komma tillbaka. Vissa dagar trodde jag aldrig jag skulle klara av att arbeta igen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45