Fyra till sex gånger i veckan ger sig Camilla Andersson ut i skidspåret på en tur mellan 20 och 30 kilometer. (FOTO: Johan Sandberg)
Fyra till sex gånger i veckan ger sig Camilla Andersson ut i skidspåret på en tur mellan 20 och 30 kilometer. (FOTO: Johan Sandberg)

Mötte nåden i spåret

Nio kilometer före målet hörde Camilla Andersson en bekant melodi. I publiken stod någon och spelade Amazing Graze på trumpet. Det gav henne en förnimmelse av Gud och förnyade krafter att slutföra loppet.
21.2.2013 kl. 11:41
Det var hennes första Vasalopp 2005. Camilla Andersson hade förberett sig  väl både fysiskt och psykiskt för den nittio kilometer långa sträckan mellan Sälen och Mora.

– Men ändå fanns där ett tvivel på om jag orkar skida så långt, säger hon. Inte minst när jag kom upp efter den förstå tunga backen där man står som i en myrstack. Där möttes jag av skylten Mora 87. Då tittade jag på mina skidor och tänkte: vad har jag gjort? Är det faktiskt 87 kilometer kvar?

Men när hon kom till den sista saftstationen nio kilometer före mål hörde hon trumpeten som spelade Amazing Graze.

– Där var jag i min favoritnatur i tallskogen och solen sken. När jag hör musiken blev jag så tagen att jag började gråta. Allt kändes som en enda stor nåd. Tänk att jag får göra det här. Min lycka var total. Då gick det upp för mig att jag klarar loppet.

Så visst kan man möta Gud i  skidspåret. Det har Camilla Andersson gjort. Inte varje gång, men ibland kommer en stark upplevelse av Gud över henne.

– Jag tror trumpetisten var sänd dit av Gud, säger hon. Men man kan också förnimma något av Gud under vanliga turer. Bara genom att få vara ute i naturen en fin dag.
 
–  Men upplevelsen går inte att trolla fram. Jag har skidat Vasaloppet sju gånger men det var bara en gång jag hörde trumpeten. Men varje gång jag skidar förbi det stället minns jag den.

Att tävla eller inte
Intresset att åka skidor härstammar från skolan i Terjärv. Men  under högstadiet tog intresset slut. För att komma igång med motionerandet tjugo år senare satte hon Vasaloppet som mål för sig.

– Det var en dröm sedan barndomen att skida Vasaloppet. När jag var tolv deltog pappa och jag minns hur vi stod vid målet och väntade på honom.

Nu har hon skidat sju Vasalopp, två Finlandialopp, tre Marcialonga i Italien, Bieg Piastow i Polen, Tartu Ski Maraton i Estland, Jizerska Padesatka i Tjeckien och Köning Ludvig Lauf i Tyskland. De senaste vintrarna har det blivit upp till fyra långlopp. Däremellan har det också blivit fem maratonlopp. Nästa vecka är det Finlandialoppet som gäller.

– Det som förändrats de senaste åren är att jag inte längre är lika tävlingsinriktad. Det var egentligen inte meningen att jag skulle tävla från början heller. Men då mitt första Vasalopp gick långt bättre än vad jag hade väntat fick jag blodad tand. Jag började träna målmedvetet för att bli ännu bättre.
 
Hon har tyckt att det varit svårt att inte koppla på tävlingsinstinkten samtidigt som nummerlappen blir fäst.

– Fast jag sitter här och säger att det viktigaste inte är att tävla utan att få röra på sig så jämför jag hur jag utvecklats i förhållande till de andra.  Jag följer med reslutatlistona och jag märker att andra gör det också.
 
Tillbaka efter att ha varit utbränd
Camilla Andersson är nyanställd barnledare i Vasa. Nu återvänder hon till en arbetsplats hon lämnade för tolv år sedan då hon blev utbränd.
 
– Det var för mycket på gång med två små barn, husbygge och heltidsjobb. Jag var borta från arbetslivet i ett par år. Jag kände att min trötthet var arbetsrelaterad och sade upp mig.
Hon fick jobb som timlärare i musik, en dag i veckan, för funktionshindrade ungdomar på Optima i Korsnäs. Två månader senare  fick hon också jobb som barnledare i Malax.
 
– Jag tog ett litet steg i taget för att komma tillbaka. Vissa dagar trodde jag aldrig jag skulle klara av att arbeta igen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04