Dynamitbygge i Jerusalem

Det kan låta som käbbel mellan Jerusalems svartrockade ortodoxa judar. Men om judarnas tempel återuppbyggs måste Klippmoskén med sin gyllene kupol bort. Det är världspolitiskt sprängstoff.
15.2.2013 kl. 14:46
Mia Anderssén-Löf, församlingspastor i Borgå, har under hösten varit studieledig för att studera språk vid universitetet i Jerusalem.

– Jag behöver den moderna hebreiskan för att kunna följa argumentationen mellan de judiska grupper som är för eller emot återuppbyggnaden av Jerusalems tempel, säger hon.

Bibelhebreiskan från Åbo akademi räcker inte till för att kunna forska för den doktorsavhandling i judaistik som Anderssén-Löf har som mål.
De ultraortodoxa judarna – haredim – med sin kännspaka svara klädsel, skägg och tinninglockar bildar tio procent av befolkningen i Israel. En god haredi har i regel stor familj men lever ofta på samhällets bidrag för att kunna ägna sig åt sin religion. Det är inte okontroversiellt ens i Israel.

– De ultraortodoxas rätt att vara befriade från militärtjänst är under ständig diskussion, säger Anderssén-Löf.

I Jerusalem är haredi dubbelt så många som i landet i stort, dessutom följer många jerusalemjudar åtminstone delvis ortodoxa traditioner kring mat och sabbat. De sekulära judarna är i minoritet.

– I Jerusalem står bussarna på den judiska sabbaten och det går inte att lyfta pengar från bankomaterna.

Checkpoint Kalandia
De arabiska bussarna i östra Jerusalem kör också fredagar så Anderssén-Löf kom hem till Beit Hanina där hon bodde. Hennes grannar var palestinier med blått ID-kort som ger rätt att bo i östra Jerusalem utan att vara israeler.

Hennes lutherska församling låg i Ramallah på andra sidan den långa och ringlande säkerhetsmuren som stänger västbankspalestinierna med grönt ID-kort ute. För att komma till kyrkan måste hon ta sig igenom den ökända checkpointen Kalandia, med korridorer av galler och svängdörrar som påminde henne om skolans studiebesök vid Snellmans korvfabrik i Jakobstad.

– Det kan vara jobbigt, men jag vet att jag kommer igenom. Och ingen tar mitt finländska pass.

Hennes palestinska vänner med grönt ID-kort måste anhålla om tillstånd månader i förväg för ett besök i Jerusalem på tio kilometers avstånd från Ramallah. Trots tillstånd kan de få beskedet ”kom igen i morgon” eller att tillståndet inte gäller. I värsta fall kan de bli misshandlade.

Hon har läst rapporter som säger att tre av fyra israeliska judar anser att en upprepning av nazisternas judeutrotning upplevs som sannolik eller mycket sannolik. Och att staten Israel är den bästa garanten för att detta inte ska ske.

– Vi vill gärna tro att det som hände för 70 år sedan inte kan hända igen, säger hon.

Under sina fyra månader i Jerusalem har hon lärt sig att man inte kan utgå från finländska förhållanden för att förstå allt vad man ser.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



Esse kyrka

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02
Janne Heikkilä, Ann-Mari Audas-Willman och Björn Vikström.

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12
Barnen i familjen sänder ett vädjande budskap till våra myndigheter.

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15
Peter Blumenthal har sökt kyrkoherdetjänsten i Saltvik.

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45
Över 300 personer har undertecknat uppropet.

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07
Biskop Björn Vikström hoppas få en tjänst vid Åbo Akademi.

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27
Hilkka Olkinuora menar att den enkla, avskalade retreaten utvidgar vår bild av 
gemenskapen.

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37
Tapio Luoma, vår nästa ärkebiskop.
 

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29
Många poströstade redan i den första omgången. Så här såg det ut då på domkapitlet i Borgå.

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19
Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34