Hans Cederqvist, Anna-Brita Hukka och Barbro Cedercreutz träffas i svenska församlingens utrymmen, en del av det svenska kvarteret på Hamngatan i Tammerfors. (FOTO: Nina Österholm)
Hans Cederqvist, Anna-Brita Hukka och Barbro Cedercreutz träffas i svenska församlingens utrymmen, en del av det svenska kvarteret på Hamngatan i Tammerfors. (FOTO: Nina Österholm)

Gud så de pratar!

Tammerforssvenskarna blir aldrig färre. Trots att de flesta ungdomarna flyttar bort för att studera så har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år. Ja, de skriver inte ens ut sig ur kyrkan. Vilken är hemligheten bakom den välmående minoriteten i Nordens största inlandsstad?
7.2.2013 kl. 10:46
Tammerfors, Finlands eget Manchester med sina många textilfabriker, hyser en liten svensk by i sina fållar. Ett enda kvarter med skola, daghem och församlingsutrymmen samlar mer än hälften av Tammerforssvenskarna nästan dagligen. Det är också det enda kvarteret där gatskyltarna är skrivna på både finska och svenska.

– Staden är finsk men man räknar med oss svenskspråkiga, säger Tammerforsbon Hans Cederqvist och tar ett exempel ur stadens kyrkopolitik:

– Vårt församlingsråd får alltid kommentera och ge vår syn på olika förändringar i samfälligheten. Men vi ser också till att de minns oss. Vi syns och hörs i kyrkofullmäktige, alla chefer vet att vi finns och vi går aktivt med i allt. Som minoritet måste man alltid hålla ljuset brinnande.

Prästen del av möblemanget
Men det är inte bara i kyrkofullmäktige de brinner. Tammerforssvenskarna toppar ofta statistiken när det gäller olika insamlingar som kampanjen Gemensamt Ansvar. Föreningslivet sjuder av aktivitet med klubbar och föreningar för alla åldrar. De har en egen tidning, Tammerfors Aktuellt. Och de blir aldrig färre. Trots att ungdomarna flyttar bort för att studera har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år.

Vad är det med er svenskspråkiga i Tammerfors?
- Det att vi har stor omsorg om varandra är den röda tråden. Är någon borta från mötet så ringer man upp och frågar hur den mår. Vi är vänner kors och tvärs inom alla grupper, säger Barbro Cedercreutz som bland annat jobbar frivilligt som skolmormor i Svenska skolan.
 
Att också den svenska församlingen lever och mår bra tror kyrkoherde Kim Rantala åtminstone delvis är en identitetsfråga.

– Församlingen har en naturlig plats  och närvaro i många svenska sammanhang i staden. Visst har vi en del grupper och egna samlingar men det är egentligen bara basarbete. I stället försöker jag aktivt finnas där Tammerforssvenskarna redan finns. Jag går till skolans lärarrum och kokar kaffe, jag besöker Svenska klubben, går på möte i pensionärsföreningen och så vidare.

Rantala vet att han för de flesta är ”prästen”.

– Efter fem år i församlingen känner de flesta mig och jag känner dem. Å andra sidan har de inte heller något val, jag är den svenskspråkiga prästen i stan.

Matbuss på hemlig rutt
Om den lilla svenska församlingen med knappt tusen medlemmar satsar på vardagsnärvaro arbetar den starka samfälligheten i staden däremot med stora projekt. Den egna bussen Ruokanysse kör runt mat till behövande.

– Vi samarbetar med de stora matkedjorna och partihandeln som donerar överbliven mat till oss. Våra diakoner är de enda som känner till vilken rutt matbussen kör och de meddelar sedan våra klienter. Därför finns det inga brödköer i Tammerfors, maten kommer till en hållplats nära dig, säger diakonichef Matti Helin på samfällighetens diakonicenter.
I Tammerfors finns sedan 50 år tillbaka flera arbetsplatspräster. Det är präster som arbetar ute på exempelvis företag, ett jobb som fortfarande ligger i startgroparna på många håll i landet.

– Just nu funderar vi mycket på hur vi ska nå privatföretagarna. De är en hårt arbetande skara med lite tid, säger Ilkka Hjerppe som håller i arbetet med samhällskontakter.

Under sommaren sysselsätter församlingarna i staden nästan 200 unga sommarjobbare.

– Samfälligheten är väldigt stark och en del av församlingarna tycker ibland att den överskuggar deras arbete, säger Kim Rantala.
För honom är de finska prästkollegerna ett stort stöd.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Nina Österholm



tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30