Hans Cederqvist, Anna-Brita Hukka och Barbro Cedercreutz träffas i svenska församlingens utrymmen, en del av det svenska kvarteret på Hamngatan i Tammerfors. (FOTO: Nina Österholm)
Hans Cederqvist, Anna-Brita Hukka och Barbro Cedercreutz träffas i svenska församlingens utrymmen, en del av det svenska kvarteret på Hamngatan i Tammerfors. (FOTO: Nina Österholm)

Gud så de pratar!

Tammerforssvenskarna blir aldrig färre. Trots att de flesta ungdomarna flyttar bort för att studera så har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år. Ja, de skriver inte ens ut sig ur kyrkan. Vilken är hemligheten bakom den välmående minoriteten i Nordens största inlandsstad?
7.2.2013 kl. 10:46
Tammerfors, Finlands eget Manchester med sina många textilfabriker, hyser en liten svensk by i sina fållar. Ett enda kvarter med skola, daghem och församlingsutrymmen samlar mer än hälften av Tammerforssvenskarna nästan dagligen. Det är också det enda kvarteret där gatskyltarna är skrivna på både finska och svenska.

– Staden är finsk men man räknar med oss svenskspråkiga, säger Tammerforsbon Hans Cederqvist och tar ett exempel ur stadens kyrkopolitik:

– Vårt församlingsråd får alltid kommentera och ge vår syn på olika förändringar i samfälligheten. Men vi ser också till att de minns oss. Vi syns och hörs i kyrkofullmäktige, alla chefer vet att vi finns och vi går aktivt med i allt. Som minoritet måste man alltid hålla ljuset brinnande.

Prästen del av möblemanget
Men det är inte bara i kyrkofullmäktige de brinner. Tammerforssvenskarna toppar ofta statistiken när det gäller olika insamlingar som kampanjen Gemensamt Ansvar. Föreningslivet sjuder av aktivitet med klubbar och föreningar för alla åldrar. De har en egen tidning, Tammerfors Aktuellt. Och de blir aldrig färre. Trots att ungdomarna flyttar bort för att studera har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år.

Vad är det med er svenskspråkiga i Tammerfors?
- Det att vi har stor omsorg om varandra är den röda tråden. Är någon borta från mötet så ringer man upp och frågar hur den mår. Vi är vänner kors och tvärs inom alla grupper, säger Barbro Cedercreutz som bland annat jobbar frivilligt som skolmormor i Svenska skolan.
 
Att också den svenska församlingen lever och mår bra tror kyrkoherde Kim Rantala åtminstone delvis är en identitetsfråga.

– Församlingen har en naturlig plats  och närvaro i många svenska sammanhang i staden. Visst har vi en del grupper och egna samlingar men det är egentligen bara basarbete. I stället försöker jag aktivt finnas där Tammerforssvenskarna redan finns. Jag går till skolans lärarrum och kokar kaffe, jag besöker Svenska klubben, går på möte i pensionärsföreningen och så vidare.

Rantala vet att han för de flesta är ”prästen”.

– Efter fem år i församlingen känner de flesta mig och jag känner dem. Å andra sidan har de inte heller något val, jag är den svenskspråkiga prästen i stan.

Matbuss på hemlig rutt
Om den lilla svenska församlingen med knappt tusen medlemmar satsar på vardagsnärvaro arbetar den starka samfälligheten i staden däremot med stora projekt. Den egna bussen Ruokanysse kör runt mat till behövande.

– Vi samarbetar med de stora matkedjorna och partihandeln som donerar överbliven mat till oss. Våra diakoner är de enda som känner till vilken rutt matbussen kör och de meddelar sedan våra klienter. Därför finns det inga brödköer i Tammerfors, maten kommer till en hållplats nära dig, säger diakonichef Matti Helin på samfällighetens diakonicenter.
I Tammerfors finns sedan 50 år tillbaka flera arbetsplatspräster. Det är präster som arbetar ute på exempelvis företag, ett jobb som fortfarande ligger i startgroparna på många håll i landet.

– Just nu funderar vi mycket på hur vi ska nå privatföretagarna. De är en hårt arbetande skara med lite tid, säger Ilkka Hjerppe som håller i arbetet med samhällskontakter.

Under sommaren sysselsätter församlingarna i staden nästan 200 unga sommarjobbare.

– Samfälligheten är väldigt stark och en del av församlingarna tycker ibland att den överskuggar deras arbete, säger Kim Rantala.
För honom är de finska prästkollegerna ett stort stöd.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Nina Österholm



Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45