Markus Andersson är både lärare och präst men känner sig mest som en verkställande direktör. (foto: Nina Österholm)
Markus Andersson är både lärare och präst men känner sig mest som en verkställande direktör. (foto: Nina Österholm)

Rektorn som vill tala tro

Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön.
6.2.2013 kl. 11:00
Helsingin kristillinen koulu (Helsingfors kristna skola) har drygt 200 elever och en personal på cirka 30 personer.

– Det här är en vanlig skola i både första, andra och tredje hand. Vi är skola, skola, skola, säger rektor Markus Andersson. När allt fungerar fint är det bara ett plus att skolan dessutom är kristen.

För honom betyder den kristna inramningen att lärare, föräldrar och elever har en gemensam värdegrund att stöda vardagen på. Alla nya elever och deras föräldrar intervjuas.

– Inte för att kontrollera hur fromma de är utan för att se till att vi står på samma linje och drar åt samma håll.

Ibland vill ändå föräldrarna veta hur from rektorn själv är.

– Någon har frågat om jag blivit andedöpt men jag tycker inte att man kan mäta tro på det viset. Jesus är Jesus för mig, det tummar jag inte på. Men i övrigt är det ingen skillnad vilken kyrka eller vilket samfund du hör till eller hur stark din tro är just i dag. Det ska inte finnas några andliga trösklar till vår skola.

De flesta elever är lutheraner men också andra samfund finns representerade. 30 procent av eleverna är invandrare.

– Vi har elever med alla sorters bakgrund men det är definitivt ingen elitskola fast den är privat. Vi tar emot alla, en hel del elever som haft problem med exempelvis mobbning kommer till oss.

Kunskap och rättesnöre
Morgonsamling med kristet innehåll, bordsbön och julkyrka är förstås okej i en kristen skola. Utöver det har alla årskurser en extra timme religionsundervisning i veckan. Diskussioner om tro är också vanliga på alla årskurser.

– I en vanlig skola får läraren inte tala om sin egen tro ifall inte eleven själv frågar något. Här pratar vi däremot mycket, särskilt med tonåringarna. Någon elev kan komma från ett rätt strängt hem och då försöker vi erbjuda en öppen diskussionsmiljö för tro och tvivel i skolan. Ibland känns det visserligen som om inga ord biter. Senare har jag ändå hört att våra diskussioner haft betydelse. Det gäller att vara uthållig trots att man kanske möter ett stenansikte.

Andersson tror också att de kristna värderingarna kan vara ett konkret stöd för eleverna.

– Det finns så mycket att välja mellan i dag, så många olika sätt att leva på. Kristendomen erbjuder ett rättesnöre att ta fasta på.
De vuxna på skolan är utöver lärare och diskussionsplank också kristna förebilder för sina elever.

– Men framför allt är vi medmänniskor. Vi går med eleverna och stöder och uppmuntrar dem. Det är viktigt att berömma barnen och påminna dem om att det finns en plats för dem, också fast de kanske inte har bara tior på betyget. När föräldrarna oroar sig över vad det ska bli av deras barn så är det bra att veta att Gud har en plan för alla.
Men alla gör också fel på vägen och den kristna skolans elever är inga änglar per automatik.

– Det är oftast lite oroligare på hösten, mera dumheter som också jag får ta tag i. Men i en liten skola är det också lättare att reda upp saker och ting genast.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Nina Österholm



Thérèse Eriksson påminner om att det psykiska illamående unga bär på också följer med till församlingens ungdomsarbete.

De finns också på församlingens läger: unga som skär sig, som inte äter, som har ångest. Församlingens uppgift är att erbjuda en gemenskap som inte ställer krav och berätta om en Gud som älskar alla, oberoende av prestationer. 22.5.2014 kl. 13:01

Peter Kankkonen. Pensionär i Finland fortsätter söderöver bland finländska långtidsresenärer. 22.5.2014 kl. 11:44
Barnkörstämmans huvudkonsert hölls i Brukshallen på lördag kväll.

barnkörsstämma. Barnkörer från tjugo olika församlingar samlades till barnkörsstämma på Kimitoön förra helgen. Kimitoöns församling var värd för evenemanget, som ordnades i samarbete med Borgå stift. 19.5.2014 kl. 11:17

barnkonsekvensbedömning. Från och med 2015 ska beslut som fattas i kyrkliga organ föregås av en konsekvensanalys där barnen hålls i åtanke. Men beslutsfattarna måste inte formellt höra barnen, och förbises de leder det inte till några sanktioner. 19.5.2014 kl. 08:32

EU. EU-kandidaternas fullständiga svar på Kyrkpressens valfrågor hittar du här. Flera kandidater lyfter fram den kristna värdegrunden, de mänskliga rättigheterna och religionsfriheten. 15.5.2014 kl. 10:33
Milla Rautiainen vill ge mera positiv synlighet åt kyrkan i medierna.

Att medierna skulle gotta sig i kyrkliga skandaler tror Milla Rautiainen är en missuppfattning. – Man ska kunna granska kyrkan kritiskt, som vilken annan stor institution som helst, säger Milla Rautiainen. 14.5.2014 kl. 09:55

kyrkomötet 2014. Ombudsinitiativet om en förnyelse av kyrkans organisation remitterades till framtidsutskottet, där bland andra Stig Kankkonen sitter. 9.5.2014 kl. 12:40

kyrkomötet 2014. Ska alla församlingar i framtiden tvingas höra till en samfällighet? I den frågan går åsikterna i sär bland kyrkomötets ombud, också när det kommer till ombuden från Borgå stift. 9.5.2014 kl. 12:34
I sitt arbete som ungdomsledare i Finström-Geta församling möter Katarina Gäddnäs ofta frågor om sexualitet. (Foto: Johan Sandberg)

I femton år har berättelsen om Maria Johansdotter från Föglö fascinerat Katarina Gäddnäs. Av berättelsen har hon skrivit librettot till operan Magnus-Maria som har premiär i Mariehamn den 15 juli. Om ett år blir det en roman. 9.5.2014 kl. 09:40
Bodil Sandell tycker att vi förlorat sanningsbegreppet när alla sanningar i vår tid är lika gångbara.
– Livet är som en saga, men ändå på riktigt, säger hon. (Foto: Tomas von Martens)

Efter att själv ha fostrat sex barn och varit hemma i sjutton år, känner hon starkt för stora familjer med ekonomiska svårigheter. – Jag tycker jag har märkt en hårdare attityd i samhället, säger Bodil Sandell. 8.5.2014 kl. 09:00
Kyrkomötets vårsession pågår den här veckan i Åbo. På bilden syns Åsa A Westerlund och Bo-Göran Åstrand, två av Borgå stifts sex ombud.

Kyrkomötet. Frågor om struktur och ekonomi slår sin stämpel på Kyrkomötets vårsession. 7.5.2014 kl. 13:58

kyrkomötet 2014. Sveriges ärkebyskop Anders Wejryd talade till ombuden på kyrkomötets öppningssession i Åbo. 5.5.2014 kl. 14:37

Johan Candelin. Johan Candelin har som representant för First Step Forum tagit emot ett fredspris av muslimer i Georgien. 5.5.2014 kl. 13:46

bibelsyn. Diskussioner om bibelsyn har på senaste tiden blivit aktuella bland metodister i USA. En pensionerad pastor i United Methodist Church (UMC) i USA vigde ett homosexuellt par trots att UMC tidigare klart har tagit avstånd från tanken på vigsel för homosexuella. 5.5.2014 kl. 13:37

Johannes församling. Nu krävs nya lösningar för att råda bot på konflikterna i Johannes församling, säger församlingsrådsmedlem Maria Björnberg-Enckell i en intervju för Svenska Yle. 2.5.2014 kl. 10:56

Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00