Yrke: Klubbtant. När Isabella Munck ser tillbaka konstaterar hon förvånat att det tydligen var ett drömyrke för henne redan som barn. (foto: May Wikström)

Nyfiken på livets vägkrökar

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara.
31.1.2013 kl. 15:51
För sex år sedan satt Isabella Munck i sitt garage och sydde beställningsjobb i sin hemateljé. Barnen, som en gång fick henne att välja att jobba hemma, rörde sig numera gärna på egen hand och meddelade alltsomoftast ”jag far till en kompis”. Tiden blev lång.

– Jag hade tråkigt. Så såg jag en annons om att församlingen sökte barnledare.

Följande vecka var hon anställd i Sibbo svenska församling och nästa steg var att hon började studera till barnledare på läroavtal. I den ingick sessioner på Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby.

– Jag hade aldrig varit i Österbotten. Men när jag satte mig på tåget kände jag en stor frihetskänsla. Jag blir fortfarande euforisk när jag reser dit, säger hon.

Öppen för Guds planer
Det är inte svårt att se att Isabella Munck gillar sitt arbete. Hon bubblar av iver vare sig hon berättar om det genialiska med Bibeläventyrets femtio rörelser genom Gamla testamentet eller det nyaste rikssvenska påfundet med barnmöjliggörare i gudstjänsten. ”När jag kom hem märkte jag att vi redan har det ganska bra hos oss!” Vägen till drömjobbet har varit slingrande och inte så noggrant planerad. Hon skrattar till när jag undrar om hon hade förväntat sig i det skedet när hon stod inför sitt yrkesval i tonåren att hennes liv skulle se ut så här:

– Nej … och inte vet jag hur det ser ut i morgon heller! Jag har aldrig haft någon beslutsångest. För mig är det fullt ös som gäller. Reflekterar gör jag efteråt, när allt har hänt.

Hon tillägger att hon tror att man behöver vara öppen för livet. För hennes del blev det studentexamen, folkhögskola och yrkesskola innan bitarna föll på plats.
 
– Om man tror på Guds ledning måste man vara beredd på att han kan gripa in i det hela.

I ett ”lite större hus” bara
Men så har Isabella Munck också en stark vilja som driver henne framåt och hon är inte rädd för att ta stora kliv. När hon var tolv  flyttade hon hemifrån.
 
– Visserligen bara sex kilometer och till min mommo, men ändå.

Mormor bodde inne i Borgå. Isabella Munk hade dittills bott på Drägsby herrgård vid stranden av Svartså utanför stan. Där växte hon upp i ett boende med tre olika lägenheter –om än dörrarna stod olåsta dem emellan –tillsammans med föräldrarna och en kull rejält äldre syskon, farmor och faster och rum som förändrades alltefter behov. Adelssläkten Munck är en av de äldsta i Finland. Drägsby gård har anor som frälsesäteri och bebodd herrgård redan under medeltiden.

– Nja, inte kände jag mig annorlunda, tycker Isabella Munck själv. En gång var jag på en ungdomsbal i riddarhuset, men jag kände ingen där och gick aldrig igen. Det var nu bara så att jag bodde i ett lite större hus.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07