Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

Barn kan lära oss be enkelt

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon.
20.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm har varit församlingsaktiv ända sedan barnsben. Församlingslivet har gått i arv från föräldrarna som också är engagerade och aktiva i församlingen. Hon är uppvuxen i samma församling som hon nu arbetar för. Här har hon gått i söndagsskola och sjungit i både barn-, ungdoms- och kyrkokör.

– Vi hade också en barockensemble där jag spelade blockflöjt. Jag var ledare på barnläger och konfirmandläger och har suttit en tid i församlingsrådet. Ett uppehåll från all församlingsaktivitet hade jag under flera år när jag bodde i norra Helsingfors och Vanda.

– Matteus har alltid känts som min hemförsamling och under min ungdomstid som mitt andra hem. Jag tillbringade ju flera kvällar i veckan i församlingen.

Skriftskoletiden var betydelsefull för Bärlund-Palm.

– Det var en bra tid, minns jag. Jag hade en barnatro och den förstärktes under skriftskoletiden.

Hon minns inte att hon skulle ha haft några allvarligare troskriser.
 
– Men visst har tron prövats många gånger, säger Bärlund-Palm.
Under studietiden vid Peffan (pedagogiska fakulteten) i Vasa var hon aktiv i Peffans kristna grupp och i Studentmissionen.
I Vasa upplevde hon också för första gången en kulturell skillnad mellan hennes egna lite mera ”liberala” kristna bakgrund och en österbottnisk kristen kultur som var mera sträng.

Tiden i Vasa innebar en fördjupning av troslivet.

– Jag upplevde att jag stod inför ett val och att jag medvetet behövde välja min kristna tro och en kristen livsstil. Var står jag själv? var en fråga jag ställde mig.

Den kristna atmosfären i Vasa var starkt ekumenisk. Många av studiekamraterna hade en frikyrklig bakgrund.

– I många år sjöng jag i His Master´s Noise och det är ju också en ekumenisk gemenskap. Musiken har alltid varit viktig för mig.

Det personliga andaktslivet värderar Bärlund-Palm högt.

– Speciellt som församlingsanställd tror jag det är viktigt att man får tillräckligt mycket egen andlig näring. Annars kan det bli svårt att ge vidare till andra.

Hon tror att det finns en risk att man som församlingsanställd tycker att man genom själva arbetet får tillräckligt med andlig input.

– Jag försöker själv med större och mindre framgång ta den egna dagliga bönetiden för mig själv. Barn har en väldigt naturlig inställning till bön. Jag tror att vi vuxna kan lära oss av barnen att inte krångla till det för mycket.

Kontakt med daghem och skolor
Catarina Bärlund-Palm är ledare för barn- och familjeverksamhet i Matteus församling i östra Helsingfors. Hon började som vikarie men är nu anställd på heltid och har lett verksamheten i två och ett halvt år. Tidigare arbetade hon som klasslärare i tjugo år.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Tomas von Martens



unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39