Gunvor Österlund är en av eldsjälarna i den karismatiska friförsamlingen Betel i Karis. (foto: Christa Mickelsson)

Sista sträckan kan vara bäst

Under hela livet har Gunvor Österlund gått på de vägar Gud har stakat ut för henne och på många områden blivit en riktig frikyrkans pionjär. Med åldern blir ansvarsområdena färre, men kallelsen står kvar.
29.11.2012 kl. 10:04
Trots sin ålder på 81 år har Gunvor Österlund ännu inte sett mycket av stillsamma pensionärdagar. Arbetarna är få och hon är en av dem.

– Behoven är så stora. Jag jobbar mycket bakom kulisserna. Människor ringer, behöver stöd och själavård, bön och hjälp. Det tar inte slut.
Just själavård och bön har sedan länge funnits på Gunvor Österlunds hjärta. Hon är bland annat ansvarig för själavården i sin hemförsamling Betel i hemstaden Karis.
 
– Tidigare väntade man sig att allt det mesta skulle lösa sig i frälsningen. Man hade inte alltid kunskap och förståelse för själens helande som en process. Många människor genomgick en verkligt radikal frälsning men fick inte alltid hjälp för hela människan.

Bland annat Gunvors Österlunds föräldrars liv präglades av både starka frälsningsupplevelser men samtidigt olösta knutar.

– Mamma var väldigt inbunden och pappa hade en svår bakgrund.

I sitt arbete med själavård har Gunvor Österlund insett vikten av samtal.

– Det som inte bearbetas kommer upp igen, som något som tryckts ner i en tunna med vatten. Som troende själavårdare har vi en oerhörd förmån att få lägga fram saker i bön. I förbönen sker många gånger befrielse steg för steg.

Sjömän och skökor
Det var bland arbetet bland sjömän och prostituerade i hamnstaden Antwerpen i Belgien på 60-talet som Österlunds hjärta särskilt började klappa för människor med svårigheter av olika slag.
– Det bor nog en vårdare i varje människa, men antagligen har Gud gett mig ett speciellt hjärta för personer i nöd. Människor har genom åren fått förtroende för mig.
 
Tiden i Antwerpen var på många sätt banbrytande. Utan egentlig erfarenhet, men med en stark kallelse och visshet om Guds beskydd, gick Gunvor Österlund med väninnan och missionärskollegan Gurli Söderlund omkring på de otrygga gatorna, sökte upp människor, bad för dem och hjälpte dem komma till rätta med sina liv. Ett rikt församlingsarbete växte fram.

– Jag har aldrig tvivlat på Gud, men nog har jag många gånger fått komma inför honom och fråga om det faktiskt är så här han har tänkt det. Under åren i Belgien som ensam kvinna sökte jag intensivt Gud.
Hon berättar att en andlig kristid i hennes liv var då några av de tidigare busarna och narkomanerna som kommit till tro fick för sig att den andliga tjänst som hon och hennes dåvarande medarbetare Lisbeth hade var något som de själva kunde göra bättre.

- Jag upplevde att min kallelse blev trampad på och var frestad att packa kappsäcken och gå. Men Gud sa till mig att vara stilla och lita på att han är på min sida.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Christa Mickelsson



Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17